Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: TT

Weihe: Industriavtalet avgörande för stärkt konkurrenskraft

Weihe: Industriavtalet avgörande för stärkt konkurrenskraft

Publicerat av Jakob Stenberg

Facken inom industrin målar upp en alltför dyster bild av industriavtalet. Det anser Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen. ”I debatten om industriavtalets styrkor och svagheter så är det vanligt att avtalet ifrågasätts av orsaker som inte alls har med industriavtalet i sig att göra”, säger han.

Industriavtalet har sedan starten 1997 inneburit stärkt konkurrenskraft och genererat löneökningar på mer än 50 procent. När avtalet skrevs under innebar det slutet på det lönebildningskaos som hade präglat de föregående decennierna.
Under måndagen skrev Facken inom industrin en debattartikel som lyfte fram fördelar, men också en rad problem med det tjugoåriga industriavtalet. Fackföreträdarna presenterade en lista på sju punkter med förslag på hur industriavtalet kan utvecklas.

Men Facken inom industrin beskriver läget dystrare än det egentligen är. Det anser Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen. Att omfamna avtalet innebär inte att man är en konservativ systembevarare utan att man vill att lönebildningen utgår ifrån industrins konkurrenskraft, betonar han.

– I debatten om industriavtalets styrkor och svagheter är det vanligt att avtalet ifrågasätts av orsaker som inte alls har med industriavtalet i sig att göra. Industriavtalet kopplar helt enkelt lönebildningen till industrins internationella konkurrenskraft, där finns exempelvis ingenting om att ingen arbetsplats kan avvika eller att alla individer måste få samma löneökning, säger Anders Weihe.

 

Inflationsmålet en stridsfråga

En av stridsfrågorna under de senaste avtalsrörelserna har varit inflationsmålets roll. De fackliga parterna vill att lönebildningen inte bara utgår ifrån industrins konkurrenskraft och sysselsättningen, utan även ifrån inflationsmålet. ”Lönebildningen är arbetsmarknadsparternas ansvar och penningpolitiken är Riksbankens ansvar. Men resultatet blir bättre om alla strävar efter ett bra samspel”, skriver Facken inom industrin.

– Industriavtalet tar inte hänsyn till inflationen. Det är inte en av industriavtalets uppgifter, eftersom inflationen är irrelevant för industrins internationella konkurrenskraft. Däremot kan valutakursen ställa till det. Exempelvis slår en stärkt krona mot svensk industris konkurrenskraft. Ett stabilt och framgångsrikt industriavtal har därmed nytta av en stabil utveckling av ekonomin i övrigt, säger Anders Weihe.

Lagom till tjugoårsjubileet har kritiska röster höjts om industriavtalet. I våras meddelade fackförbunden Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och Seko, att de ska utreda om det finns en bättre lönemodell än industriavtalet.

Anders Weihe efterlyser realistiska alternativ från avtalets belackare.

– Om man inte alls vet vad man vill ha eller vart man vill gå, hur kan man då veta att man är på fel ställe? I den debatten glömmer kritikerna också de förutsättningar som gäller på svensk arbetsmarknad. Hög organisationsgrad, stor transparens samt oinskränkt konflikträtt. Den som förordar enbart företagsförhandlingar måste ta med i beräkningen att konflikträtten då också utövas på företagsnivå.

Jakob Stenberg

Publicerad av Jakob Stenberg den 2017-09-06 - 08:45 #AVTAL17 #AVTALSRöRELSE

Den svenska modellen

– från 1938 till idag