Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Fredrik Sandberg / TT

Väljarnas besked: Rör inte Rut-avdraget

Väljarnas besked: Rör inte Rut-avdraget

Publicerat 2015-11-24 av Redaktionen

Regeringen har aviserat att taket för Rut-avdraget för hushållsnära tjänster ska sänkas vid årsskiftet från 50 000 kronor per person och år till 25 000 kronor. Men en ny Sifo-undersökning visar att majoriteten av svenskarna vill att regeringen håller tassarna borta från avdraget.

Sju av tio svenskar vill behålla Rut-avdraget oförändrat eller utöka det, och endast sju procent vill att avdraget slopas, visar en färsk Sifo-undersökning på uppdrag av Hemfrid, där 1 000 personer har intervjuats. Även bland de som röstar på Socialdemokraterna är de flesta positiva till avdraget, 61 procent vill behålla avdraget i dess nuvarande form eller utöka det. Dessutom uppger 24 procent av Vänsterpartiets väljare att de vill ha kvar Rut-avdraget precis som det ser ut i dag, och 6 procent vill utöka det.

I maj 2014 gjorde Sifo motsvarande undersökning på uppdrag av SVT. Då ville 53 procent av svenskarna behålla Rut-avdraget utan förändringar och 18 procent ville ta bort det. När man jämför de två Sifo-undersökningarna kan man konstatera att stödet för rut har ökat markant. Dagens siffror visar att de som vill behålla avdraget oförändrat har ökat med tio procentenheter (från 53 till 63 procent) på drygt ett år, och svenskarna som vill slopa avdraget har minskat med 13 procentenheter.

Sedan Rut-avdraget infördes 2007 har det startats en rad nya företag och det har skapats omkring 20 000 nya heltidsjobb i branschen. Karl Wennberg, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och forskare på Ratio, betonar att Rut har varit en väl motiverad reform.

– Det är klart att det är problematiskt ur ett nationalekonomiskt perspektiv att specifika sektorer får göra avdrag när andra inte får göra det. Men empiriskt har det ju visat sig vara en framgångsrik reform som liksom Rot har skapat en massa vita jobb. Utvärderingar visar att de skatter som försvinner i och med avdragsrättigheten faktiskt helt motsvarats av en ökad skattesektor, säger han.

Dessutom anser Karl Wennberg att Rut-avdraget har lett till en positiv konkurrenssituation där små och stora företag sporrar varandra. Det har ökat effektiviteten i branschen och även produktiviteten i samhället, vilket kommer alla i ekonomin till gagn, betonar han.

– Istället för att människor måste ta ledigt för att utföra hemmaarbete kan de nu jobba mer med det som de är bra på. Det har skett en ökad specialisering som är bra för ekonomin, säger han.

Branschen har även anställt många personer som annars skulle ha haft svårt att komma in på arbetsmarknaden. Låga ingångströsklar har gett ungdomar och personer med utländsk härkomst chansen. Inte minst med tanke på flyktingsituationen är en begränsning av avdraget problematisk, betonar Karl Wennberg.

Vissa menar att en sänkning av taket från 50 000 kronor per person och år till 25 000 kronor bara är en marginell förändring som inte kommer att påverka medelkonsumenten. Men risken är att en begräsning slår hårdare än man tänkt sig, och att jobben försvinner, betonar Karl Wennberg.

– Framför allt mindre företag som riktar sig mot stora hushåll kommer att påverkas. Dessutom ska man komma ihåg att när regler ändras snabbt så skapar det en osäkerhet som påverkar nyetableringarna. Risken är att en begräsning leder till att människor inte vågar ta lån för att starta företag i den här branschen, säger han.

Daniel Mellwing  Jakob Stenberg

Redaktör

Publicerad av Redaktionen #ARBETSMARKNAD

Veckans mest lästa / delade

Här är lagarna som styr

arbetsmarknaden