Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Utflyttningstrenden möts av allt starkare återflyttning

Utflyttningstrenden möts av allt starkare återflyttning

Publicerat av Redaktör

Under de senaste decennierna har det varit en kraftig utflyttning av produktion från Sverige till lågkostnadsländer. Syftet har varit att sänka tillverkningskostnaden eller snarare lönekostnaden.
Nu verkar pendeln vara på väg att slå tillbaka. Fler och fler förstår att det är missvisande att stirra sig blind på tillverkningskostnaden och att det behövs en helhetsbild av för- och nackdelar med produktion långt från kunderna.

– Det har skett ett uppvaknande under de senaste åren. Företag har insett nödvändigheten av att utvärdera den här typen av beslut från ett helhetsperspektiv. Det kommer alltid att finnas flöden i båda riktningarna. Skillnaden idag är att utflyttningen och återflyttningen är ungefär lika stora. Vi går mot en balans, konstaterar Per Hilletofth, som är professor i logistik vid Jönköpings Tekniska Högskola och Högskolan i Gävle.

Han leder projektet Reshoring – Generisk metod för utvärdering av återflyttningsbeslut, som genomförs i nära samverkan mellan högskolan och näringslivet.

– Intresset är stort för det vi gör. Det finns både ett praktiskt och ett teoretiskt intresse av att studera återflyttning och att utveckla beslutsstöd för detta. Det handlar om att ta fram ett beslutsstöd som tar hänsyn till hela försörjningskedjan. Universalreceptet att flytta ut för att bli konkurrenskraftig håller inte, säger Per Hilletofth.

Projektet pågår under tre år och finansieras av Region Jönköpings Län, KK-stiftelsen och industrin. Ungefär halva tiden återstår. Vissa övergripande slutsatser går redan att dra.

Drivkrafterna att flytta hem är betydligt fler än drivkrafterna att flytta ut. Många av argumenten för återflyttning kan kopplas till problem i försörjningskedjan. Litteraturen på området och de hittills genomförda fallstudierna talar samma språk.

– Många av drivkrafterna för återflyttning av produktion kretsar kring problem i försörjningskedjan, ett område som de flesta förbisåg vid utflyttning och som nu driver produktionen hem igen, betonar Per Hilletofth.

Han listar tio skäl för att flytta hem produktion till Sverige:
1.    Kostnadseffektiv produktion möjlig på hemmaplan genom automation.
2.    Minskade kvalitetsproblem.
3.    Ökad flexibilitet och leveransförmåga.
4.    Lägre transport- och logistikkostnader.
5.    Minskade lagernivåer och minskad kapitalbindning.
6.    Ökad förmåga att hantera kundanpassning av produkt och service.
7.    Högre effektivitet, kreativitet och lojalitet hos personalen.
8.    Ökad innovationsförmåga genom närhet till produktionen.
9.    Förbättrad eftermarknadsservice.
10.     Starkare profilering mot svensk produktion (Made in Sweden) och hållbarhet.

Per Hilletofth poängterar statsmakternas roll i dragkampen om lokaliseringen av produktionen.

– Regeringen måste agera så att företagsklimatet blir så gynnsamt som möjligt. Det kan bromsa utflyttningen och stimulera återflyttningen. Drivkrafterna till att flytta tillbaka produktion återfinns oftast inom själva verksamheten. Regeringen kan bidra till att skapa möjliggörare och får inte bygga upp onödiga hinder. Exempelvis kan ett utbildningssystem som inte förser företagen med den typ av medarbetare man behöver ha en negativ inverkan liksom ett regelverk som inte ligger i linje med det som gäller i konkurrerande länder, säger Per Hilletofth.

Sören Karlsson

Redaktör

Publicerad av Redaktör den 2017-07-18 - 09:00 #ARBETSMARKNAD #FöRETAGSAMHET

Att sluta på en

arbetsplats