Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Bertil Ericson/TT

Turordningsregler bromskloss för nyanställningar

Turordningsregler bromskloss för nyanställningar

Publicerat av Daniel Mellwing

Undantagen i turordningsreglerna i Las som infördes 2001 har skapat fler jobb, minskat sjukskrivningarna och ökat produktiviteten, betonade Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef vid HUI Research, under ett seminarium arrangerat av Timbro.  Nu efterfrågar han ytterligare reformer. ”Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att sist in först ut borde avskaffas, åtminstone för företag upp till 49 anställda. Det skulle ge fler växande företag”, sade han.

Sedan 2010 har arbetslösheten för personer födda i Sverige minskat betydligt. Men arbetsmarknaden är tudelad. De grupper som hamnar utanför hamnar verkligen utanför. Vi har låg arbetslöshet bland inrikes födda samtidigt som vi har en markant högre arbetslöshet bland utrikes födda. Enligt Arbetsförmedlingen kommer utsatta grupper att utgöra tre fjärdedelar av de arbetslösa nästa år.

– Vissa grupper riskerar att permanentas i arbetslöshet, hamna i psykisk ohälsa och tappa humankapital. Det är ett stort samhällsproblem. Det räcker inte bara att tala om lägre löner, även annat måste diskuteras, sade Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef vid HUI Research, som på uppdrag av Timbro har skrivit rapporten Turordningsreglernas ekonomiska effekter.

Uppdelningen mellan insiders och outsiders på den svenska arbetsmarknaden blir allt mer tydlig. Enligt Sven-Olov Daunfeldt kan en viktig förklaring till det vara turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, Las, som reglerar vilka som får sägas upp och i vilken ordning.

– Vi har ett starkt skydd för insiders på bekostnad av outsiders. Regelverket skapar inträdesbarriärer, inte minst för unga och utrikes födda. Sist in först ut är ovanligt i andra länder, sade han.

Men även om mycket i teorin talar för att turordningsreglerna har negativa effekter på svensk arbetsmarknad, så är det inte helt lätt att bevisa att så är fallet i praktiken, betonar Sven-Olov Daunfeldt. Men 2001 genomfördes en reform, ganska hastigt, som innebar att företag med tio anställda eller färre fick undanta två personer från turordningsreglerna.

– Det har gett oss forskare möjligheten att studera effekterna mer ingående. Reformen kan nämligen ses som ett naturligt experiment. Något plötsligt inträffade, vilket gjorde att vi kunde undersöka effekterna för företag som gavs möjlighet att göra undantag och jämföra med företag (med strax över tio anställda) som inte fick göra undantag, sade han.

Hur påverkade då undantagsregeln antalet anställda i företagen? Enligt Daunfeldts studier så anställde företagen med 5-9 anställda (det vill säga företag som fick möjlighet att undanta två arbetstagare från ”sist in först ut-principen” vid arbetsbrist) 0,16 personer fler än de företag som hade 11-16 anställda. Det motsvarar totalt drygt 4 200 jobb per år, påpekar han.

– Effekten är alltså ganska stor. Mindre företag som fick göra undantag ökade antalet anställda mer än andra företag, vilket indikerar att sist in först ut varit en tillväxtbarriär som hindrat småföretag från att anställa. Nu växer man till tio anställda, men sedan tar det stopp, sade han.

Under seminariet gick Sven-Olov Daunfeldt även igenom annan forskning på området. Och resultaten var tydliga. Hos företag som fick göra undantag i turordningsreglerna, jämfört med de som inte fick det, ökade arbetskraftsproduktiviteten, korta och långa sjukskrivningar minskade, antalet utrikes födda anställda ökade och personalomsättningen ökade.

– Alla studier visar positiva effekter av reformen. Turordningsreglerna i Las är föråldrade och nya reformer borde diskuteras, inte minst med tanke på globaliseringen och digitaliseringen. Är verkligen sist in först ut ändamålsenligt? Företag växer upp till tio anställda, sedan finns det en tillväxtbarriär som många inte kommer över, sade han.

– Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att sist in först ut borde avskaffas för företag upp till 49 anställda, åtminstone borde regelverken reformeras. Detta kan ske i kombination med någon form av omställningsstöd. Det skulle göra att vi fick fler växande företag, sade han.

Man ska komma ihåg att det här är en politiskt laddad fråga, och som parterna på arbetsmarknaden har svårt att tala om, betonade Irene Wennemo, statssekreterare åt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

– Sedan handlar det om att göra avvägningar. Vilka reformer är mest effektiva? Visst, reformen har haft effekt, men andra reformer kanske har större effekt. Och skulle en utökning av reformen få samma effekt? Det handlar om att se helheten, sade hon.

Även Elisabeth Svantesson, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Moderaterna, var inne på att frågan är känslig. Ska parterna själva lösa frågan eller inte?

– Sedan tror jag inte att det finns en quick fix, det finns många sätt att förbättra rörligheten på arbetsmarknaden. Inte minst handlar det om att prata omställningsmöjligheter, och hur vi får in marginaliserade grupper, sade hon.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2016-06-23 - 13:47 #ARBETSMARKNAD