Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: TT

”Sympatistrejker är kollektivavtalens dödgrävare”

”Sympatistrejker är kollektivavtalens dödgrävare”

Publicerat av Redaktör

Den svenska föreningsfriheten å ena sidan. Den svenska modellen med kollektivavtal å den andra. I många fall är de på kollisionskurs och det är fackets möjlighet att med blockader och sympatiåtgärder tvinga på företag ett avtal som segrar. Det är dags att reformera konflikträtten, menar en rapport från Timbro.

Plötsligt upphörde varuleveranserna. Sedan slutade sophämtningen. Dessutom gick det inte att få tag i några transporter.

Det låter som en allvarlig kris där viktiga samhällsfunktioner slutar fungera – men det är en rad ”normala” åtgärder som svenska fackförbund kan ta till när de vill tvinga företag att skriva under ett kollektivavtal.

– Det visar att systemet inte fungerar. Maktbalansen är skev till fackens fördel.

Det säger Johanna Grönbäck, projektledare på Ratio och författare till rapporten Systemet framför allt – Om en konflikträtt på föreningsfrihetens bekostnad”, utgiven på Timbro och presenterad på ett seminarium i dagarna.

Rapporten bygger på en genomgång av samtliga konfliktvarsel som hamnat hos Medlingsinstitutet under åren 2006 – 2013 och som gällde just fall när facket krävde kollektivavtal av ett företag. Av de sammanlagt 166 fallen räckte det med att facket hotade med konflikt för att 110 företagare skulle skriva på ett kollektivavtal. Och det vare sig det fanns medlemmar på företaget som var med i facket eller om de ens ville ha kollektivavtal. I 49 av fallen fortsatte företaget att vägra och utsattes för bland annat blockader och sympatiåtgärder från andra fackföreningar. Det gjorde att ytterligare 31 företag tecknade avtal, pressade som de var. Av de återstående, som fortsatt motsatte sig avtalen, gick tre i konkurs, några avvecklade verksamheten, andra var säsongsverksamheter och på några gick det inte att driva frågan vidare eftersom de inte hade några anställda.

– I fallet med Paus Bagarstuga i Västerhaninge tidigare i år så hade de anställda bättre villkor än de skulle få med ett kollektivavtal. Samtliga anställda vädjade till facket att slippa och den enda person som var medlem, gick ur facket. När kollektivavtalet trots det till slut var på plats sänktes lönerna eftersom företaget fick förhöjda kostnader tack vare avtalet.

Enligt den svenska civilrätten är ett avtal som kommit till genom tvång ogiltigt. Men det gäller inte om syftet med tvånget har varit att få en part att teckna kollektivavtal…

Det är just de generösa svenska konfliktreglerna som rapporten fokuserar på. Idag kan ett flertal fack starta sympatiåtgärder mot ett företag trots att de över huvud taget inte verkar i den branschen. När en sådan kraft drabbar ett mindre företag, det är ofta mindre företag som den här typen av konflikter gäller, står de i princip skyddslösa.

– Vi är medvetna om att konflikter är ett tungt vapen och därför ska de användas med försiktighet. Tro inte att facket inte är med och tar ansvar men det tecknas alldeles för få avtal idag, sa Martin Linder, förbundsordförande i Unionen, i den efterföljande debatten.

I takt med att allt färre anställda väljer att gå med i facket, idag är nivån cirka 70 procent, ställs också frågan om kraften i stridsåtgärderna på sin spets. Särskilt som merparten av de konflikter som hamnade hos Medlingsinstitutet gällde företag med få eller inga fackanslutna alls.

– Jag ser det som självklart att stridsåtgärder bara används mot företag där en majoritet av de anställda är fackanslutna, sa Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Varken Martin Linder eller Anders Weihe ifrågasätter kollektivavtalen som sådana. Det är tillämpningen och framför allt möjligheten att ta till drastiska konfliktåtgärder som skiljer de båda åt.

– Ett kollektivavtal är aldrig ett ensidigt diktat från fackförbunden utan ett ömsesidigt avtal mellan arbetsgivare och fack. Men det tecknas för få avtal och vi måste ha rätt till sympatiåtgärder, argumenterade Martin Linder men fick mothugg av Anders Weihe:

– Vi försvarar kollektivavtalssystemet, absolut. Men bara för att vi reglerar konflikträtten försvinner inte kollektivavtalen. Men sympatistrejker är kollektivavtalens dödgrävare. Tyska IG Metall räknas som världens starkaste fackförening men de har inte rätt att utkräva sympatiåtgärder, det har inte minskat deras styrka.

Den svenska modellen, med centraliserade och samordnande parter, byggdes upp i en tid med helt andra förutsättningar inom näringslivet än vad som råder idag. När allt färre väljer att organisera sig fackligt och allt färre företag vill teckna kollektivavtal, blir de varsel och konflikter som genomförs mest ett sätt att upprätthålla systemet och försvara en icke-flexibel modell, menar Johanna Grönbäck.

– Ta bort rätten till sympatiåtgärder, inför en proportionalitetsprincip, sådana finns redan i Norge och Danmark och öppna för alternativa avtal istället för kollektivavtal. Det skulle ge företag och deras medarbetare en reell chans att stå utanför kollektivavtalssystemet och alltså få en möjlighet till negativ föreningsfrihet.

 

 

Anders Carlsson

Redaktör

Publicerad av Redaktör den 2016-11-17 - 10:07 #ARBETSMARKNAD #AVTALSRöRELSE #KONFLIKT

Veckans mest lästa / delade

Den svenska modellen

– från 1938 till idag