Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT. Foto på tecknaren Björn Bergs

Sveriges Ingenjörer: Konkurrenskraften är hotad

Sveriges Ingenjörer: Konkurrenskraften är hotad

Publicerat av Daniel Mellwing

Lite mer än hälften av industriföretagen har en känd budget för kompetensutveckling. Att företagen i högkonjunktur inte skulle ha tid att lägga på kompetensutveckling köper inte Staffan Bjurulf på Sveriges Ingenjörer. Han liknar det med när Emil i Lönneberga vill köpa sockerdricka.

Det råder högkonjunktur bland många företag och flera nyckeltal ser bra ut, konstaterade Staffan Bjurulf, näringslivsexpert på Sveriges Ingenjörer, under ett seminarium. Sverige ligger exempelvis på plats 2 av 127 länder när det gäller ”global innovation index” – ett mått som mäter länders innovationsförmågor. Industrin är dragloket för ekonomin i dag. Skogsindustrin går starkt, medan it- och telekomsektorn har det tuffare.

– Det är ingenjörerna som tar fram idéerna och skapar framtida konkurrenskraft, sa Staffan Bjurulf.

Oroande tecken

Men enligt Staffan Bjurulf finns det också oroande tecken som på sikt kan skada konkurrenskraften. Trots att merparten av industriföretagen ser ljust på den ekonomiska situationen det kommande halvåret, så är det bara omkring hälften som har en känd budget för kompetensutveckling, visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.

– Hur ska man då bli konkurrenskraftig på sikt? Det är viktigt att fylla på. I ett läge där det går bra borde företagen ha råd att satsa på kompetens, sa han.

Mest oroande är att omfattningen av kompetensutveckling på företagen har försämrats de senaste fem åren, menade Staffan Bjurulf och varnade för att företag i andra länder ska ta över såväl marknader och tjänster.

– Ligger vi inte i framkant med nya innovationer så kommer vi inte att klara den internationella konkurrensen, sa han.

”Som när Emil i Lönneberga vill köpa sockerdricka”

Argumentet att företagen i högkonjunktur inte har tid att lägga på kompetensutveckling ger han inte mycket för. Han liknar det med när Emil i Lönneberga vill köpa sockerdricka.

– Emil säger ”när jag har pengar får jag inte köpa sockerdricka och när jag inte har pengar så kan jag inte köpa sockerdricka. När i hundan ska jag köpa sockerdricka?”, sa han.

Nils Karlsson, vd för forskningsinstitutet Ratio, framhöll att kompetensfrågan är fundamental. Kompetensbrist, oavsett bransch, är det vanligaste tillväxthindret, påpekade han.

– Det här är ett stort problem för samhället i stort, för företagen och inte minst för individerna, sa han.

”Flexibiliteten på arbetsmarknaden behöver öka”

Problemet kräver en rad åtgärder, enligt Nils Karlsson. Utbildningarnas kvalitet, effektivitet och relevans måste förbättras. Arbetsgivarna måste också ställa upp med praktikplatser och vara mer delaktiga i utformningen av utbildningarna.

– En annan pusselbit handlar om hur själva arbetsmarknaden funkar. Många anställda jobbar inte på rätt ställe och får inte tillgång till kompetensutveckling. Det här måste fixas till. Inte minst behöver flexibiliteten på arbetsmarknaden öka, så att individer inte låses in, sa han.

Mycket ligger också på individen själv, att vilja vidareutveckla sig, betonade Nils Karlsson.

– Företagen har ett ansvar, men anställda måste också bli mer drivande. Fackliga organisationer skulle också kunna vara mer aktiva och pådrivande, sa han.

Individen har också ett ansvar

Lisa Bondesson, utredningschef på Sveriges Ingenjörer, höll med.

– Individen måste ju flagga för att den vill utvecklas, en del lutar sig tillbaka. Vi har ett ansvar att pusha. Om dialogen finns så blir det tydligt i tid när kompetensen är utdaterad. Om problem hade påpekats tidigare på Ericsson vet man inte vad som hade hänt, sa hon.

Ett annat problem är att kompetensutveckling inte följs upp lika bra som exempelvis lönenivåer, anser hon. Maria Rosendahl, chef för kompetensförsörjning och innovation på Teknikföretagen, höll delvis med.

– Det finns förbättringspotential i dialogen på företagen. Samtalen mellan individen och chefen är väldigt viktiga, sa hon.

Kan bero på definitionsproblem

Att många företag, enligt Sveriges Ingenjörers undersökning, saknar en kompetensbudget kan också ha en enkel förklaring, enligt Maria Rosendahl.

– Jag är faktiskt förvånad över resultaten, att färre satsar på kompetensutveckling. Men kompetensutveckling är ett brett begrepp. Det kan också vara att lära på arbetsplatsen och att lära sig nya moment. Det kan finnas definitionsproblem, sa hon.

Globaliseringen, digitaliseringen och automatiseringen innebär oceaner av möjligheter, men också helt nya krav, menade Jenny Nilsson (S), ordförande i Näringsutskottet.

– Företag, branscher och individer måste alla ställas om och system anpassas efter det. Även inom LO:s områden, det är inte bara högutbildade som måste hänga med, sa hon.

Per Åsling (C), ordförande i Skatteutskottet, menade att kompetensfrågan måste tas på allvar.

– Utbildningarna måste anpassas mer till näringslivets behov, avslutade han.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-10-27 - 15:38 #ARBETSMARKNAD #KONKURRENSKRAFT KOMPETENSFöRSöRJNING

Veckans mest lästa / delade

Den svenska modellen

– från 1938 till idag