Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Anders Wiklund / Scanpix

”Svenska konfliktregler är en konkurrensnackdel”

”Svenska konfliktregler är en konkurrensnackdel”

Publicerat 2015-12-18 av Redaktionen

Sverige står inför en av de största och viktigaste avtalsrörelserna på mycket länge. En ny bok lyfter fram vikten av att förstå konfliktreglerna och deras påverkan på lönebildningen. ”Den spruckna LO-samordningen sätter fingret på att det här behöver tänkas igenom ordentligt”, säger Nils Karlson, vd på Ratio.

Sverige befinner sig i en situation med en rad problem på arbetsmarknaden. Konfliktreglerna hör till arbetsmarknadens viktigaste spelregler. Inför kommande avtalsrörelse ger därför förlaget Iustus ut boken Ultima Ratio – svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv.

– Sista mars går ungefär 300 avtal ut. Vi vet att det är ett viktigt läge för Sverige och då är det viktigt att förstå varför vårt system fungerar som det gör. Kollektivavtalen är avgörande för en otroligt stor del av lönesättningen på arbetsmarknaden och hur den fungerar. Integration påverkas av höga ingångslöner och är en effekt av hur konfliktreglerna är utformade. Den lönesammanpressning vi ser som gör att många löntagare inte får någon löneutveckling över livet beror på kollektivavtalssystemet, säger Nils Karlson, vd på Ratio och medförfattare till boken.

Boken är den första i sitt slag som analyserar hur de svenska konfliktreglerna ser ut jämfört med de sex viktigaste konkurrentländerna.

– I boken visar vi att de svenska konfliktreglerna särskiljer sig i ett antal dimensioner. I samtliga länder finns olika typer av restriktioner för hur man går ut i konflikt, men det finns överhuvudtaget inte i svensk lagstiftning. Konflikträtten är grundlagsskyddad, men det betyder inte att det krävs en ändring av själva grundlagen för att införa en begränsning i lag av rätten att vidta stridsåtgärder. För en sådan ändring räcker det med ett vanligt, enkelt riksdagsbeslut

De svenska konfliktreglerna är en konkurrensnackdel, menar han.

– Vi vill inte förbjuda konfliktvapnet, tvärtom, det är en bra metod för att få till kollektivavtal som är bra för Sverige. Men om vi ska kunna expandera och driva företag och  skapa jobb i Sverige, då förutsätter det att vår lönebildning fungerar. Den avgör kompetensförsörjning och utvecklingskraft i företagen.
– Reglerna har förändrats, vi har gjort en del i Sverige: ett industriavtal och ett medlingsinstitut har förändrat våra regler. De har samma syfte som de restriktioner som finns i andra länder, nämligen att förhindra överdrifter i användandet av konfliktmöjligheterna. Men det räcker inte.

Även jämfört med Norge och Danmark är möjligheterna att missbruka konfliktvapnet större i Sverige, menar Karlson. Han efterlyser en rad rättsprinciper, exempelvis Ultima ratio, som innebär att man inte ska tillgripa konfliktvapnet mer än som en sista åtgärd när man har förhandlat klart.

– Så är det inte i Sverige. Man kan varsla långt innan man ens har börjat förhandla och det sker regelmässigt från vissa fackförbund.

Han föreslår en proportionalitetsprincip anpassad efter det svenska systemet. En princip som bör utgå ifrån två saker.

– Det måste finnas proportion mellan det man vill uppnå, de medel man tillgriper och konsekvenserna för allmänhet och företag. I Danmark finns en särskild nämnd som bedömer om proportionaliteten stämmer överens med lagen.
– Dessutom behöver det finnas en koppling mellan de man tar ut i konflikt och de mål man ska uppnå. I Sverige kan man plocka ut bussförare för att uppnå fördelar för sjuksköterskor. Vi kan stänga tågtrafiken i Sydsverige för att uppnå fördelar när det gäller pensioner för helt andra grupper. Det är inte tillåtet i andra länder, säger han.

Sveriges avsaknad av begränsningar behöver förändras för att undvika för höga kostnader och överdriven centralisering i lönebildningen, enligt Karlson.

– De faktiska konflikterna är väldigt låga i Sverige jämfört med andra länder, men ett hot kan vara nog så effektivt. Effekterna av den obegränsade konflikträtten gör att vi får stark samverkan på de olika sidorna på arbetsmarknaden. Det leder till en väldig centralisering med negativa konsekvenser.

Fördelen med det svenska systemet är parternas förmåga att ta stort eget ansvar och förmågan att anpassa avtal efter olika branscher.

– Men det har förutsatt stark samordning. Nu har den fallerat på LO-sidan och det gör det särskilt allvarligt. Den spruckna samordningen sätter fingret på att det här behöver tänkas igenom ordentligt.

I Storbritannien har sympatiåtgärder helt förbjudits och i Tyskland är det upp till domstolar att avgöra. I Sverige är det däremot parterna själva och lagstiftarna som har ansvaret.

– Min bestämda uppfattning är att lagstiftaren, staten, behöver modernisera regelverket. Det skapades för en helt annan tid.

Upplever du att det finns en medvetenhet hos parterna om detta?

– Nej, jag tycker inte det. Jag tror att arbetsgivarna nog inser detta, men upplever inte att de fackliga organisationerna gör det. Framför allt tror jag inte att politikerna är medvetna, även om främst Centerpartiet har börjat intressera sig för frågan.

 

Jakob Stenberg

Redaktör

Publicerad av Redaktionen #AVTAL16

Veckans mest lästa / delade

En avtalsrörelse

– så går den till