Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: David Thunander

Svenska livsmedelsföretag nere för räkning

Svenska livsmedelsföretag nere för räkning

Publicerat av Daniel Mellwing

De närmaste åren är ödesår för svensk livsmedelsindustri, enligt Marie Söderqvist, vd för Livsmedelsföretagen. Branschen behöver ett antal års återhämtning utan fördyranden, så att pengar kan läggas på eftersatt forskning och innovation, betonar hon. ”Antingen ställer vi om produktionen eller så kommer livsmedelsproduktion i Sverige att fortsätta minska”, säger hon.

På senare tid har många medier präglats av rubriker om att Sverige går som tåget. Men bilden är långt ifrån entydig. De senaste tio åren har 120 000 industrijobb försvunnit från Sverige. Livsmedelsindustrin har bidragit till den utvecklingen. Varje år sedan 1995, när Sverige gick med i EU, har mellan 1,5 till 2 procent av arbetskraften försvunnit från branschen.

– Vi har inte lyckats exportera våra livsmedel i samma mängd som vi har börjat importera. Så i dag producerar vi mindre mat i Sverige än vi gjorde för 20 år sedan, säger Marie Söderqvist, vd för Livsmedelsföretagen.

– Att vår industri inte går så bra har väl knappast undgått någon, det är kris i flera led. Visst, det finns enskilda företag som går bra, men det är kris hos råvaruproducenterna, mjölkbönderna får inte tillräckligt betalt och det är tufft för många som producerar andra typer av livsmedel, säger hon.

Att industrifacken i det här läget kräver 2,8 procents löneökningar har Marie Söderqvist svårt att förstå.

– Branschen behöver återhämta sig och förlägga pengar på forskning och innovation, som varit ett väldigt eftersatt område, säger hon.

Att livsmedelssektorn släpar efter andra industrier är ett komplext problem, som inte bara handlar om löner. Sverige producerar produkter som är för dyra att sälja på den globala marknaden om man inte byggt upp ett mycket starkt varumärke som till exempel Absolut Vodka gjort. Branschen sitter i en rävsax och tappar marknadsandelar.

– Vi betalar för mycket för arbetskraft, anläggningar, miljökrav och så vidare. Vi måste få ut det i priserna när vi säljer våra produkter, säger hon.

Svensk livsmedelsindustri behöver ett rejält ansiktslyft, enligt Marie Söderqvist. Branschen måste styra om skutan och satsa på spjutspetsprodukter som företagen kan ta bra betalt för på den globala marknaden, betonar hon. Och det är bråttom, förlorad konkurrenskraft är svår att hämta igen.

– De närmaste åren är ödesår, antingen ställer vi om produktionen eller så kommer livsmedelsproduktion i Sverige att fortsätta minska. Branschen behöver ett antal års återhämtning utan fördyranden, så att vi får göra den här innovationsprocessen. Nu behöver vi lägga pengarna på forskning, innovation och annat. Vår bransch behöver komma ut på andra sidan, så att vi kan exportera mer, säger hon.

– Tänk om Volvo bara skulle sälja sina bilar i Sverige? Då skulle det inte finnas tillräckligt många svenskar som kan lägga en halv miljon på en bil. Vi behöver göra samma sak som Volvo fast i matsektorn, säger hon.

Men den svenska livsmedelsindustrin har stor potential, inte minst när det gäller att rekrytera unga, nyanlända och personer med låga kvalifikationer. Livsmedelsbranschen är Sveriges fjärde största industri och skulle kunna göra skillnad. En anställd inom livsmedelsindustrin ger dessutom sysselsättning till ytterligare nästan tre personer, betonar Marie Söderqvist.

– Vår bransch är en del av industrin där det faktiskt fortfarande finns kvar en del enkla jobb, som skulle fungera som instegsjobb. Det finns jobb som inte kräver jätteavancerad utbildning eller hög teknisk kompetens och som skulle kunna vara en väg in för exempelvis nyanlända, säger hon.

Därför är det extra olyckligt att motparten Livs hårt driver på för att få upp ingångslönerna, betonar hon. Enligt Livs tjänar 40 procent av livsmedelsarbetarna under 24 000 kronor i månaden, vilket alltså innebär att många arbetare i branschen omfattas av LO-förbundens extra låglönesatsning. Även om Marie Söderqvist inte är helt överens med Livs om hur många som faktiskt tjänar under 24 000 kronor är hon övertygad om att trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden måste sänkas.

– Jag förstår inte varför de här enkla jobben ska upp så mycket i lön när man verkligen behöver motsatsen. Dessutom innebär låglönesatsningens konstruktion att vi skulle få högre löneökningar än märket på flera håll i branschen, vilket är helt oacceptabelt. Går vi med på det är hela existensberättigandet för Industriavtalet och vårt sätt att jobba som bortblåst. Det finns ett märke och det sätts i procent, säger hon.

”Det är föga förvånande att arbetsgivarna vill frysa ingångslönerna. Det brukar de vilja. De tror att det leder till fler arbetstillfällen och där har vi olika åsikter”, sade Gerald Lindberg, Livs andre ordförande, nyligen till Livs tidning Mål & Medel.

Det kommer att bråkas en hel del kring LO-samordningens krav i årets avtalsrörelse, spår Anders Canemyr, förhandlingschef på Livsmedelsföretagen, och påminner om att löneläget i livsmedelsbranschen på många sätt liknar det i handeln och restaurangbranschen.

– Låglönesatsningen hämmar produktivitetstillväxten, så är det, speciellt i vår bransch. Det är ett effektivt sätt att skapa utanförskap på, säger han.

– Ja, och detta i ett läge när alla brottas med den politiska frågan hur vi ska få enkla jobb till en inte så dyr penning för företagen, så att nyanlända och personer med låga kvalifikationer inte hamnar i passivitet. På något sätt funderar jag om facken vill provocera fram en politisk lösning i frågan, för de visar så tydligt att de inte tänker hjälpa till, säger Marie Söderqvist.

Livsmedelsbranschen är unik på många sätt. Det är den mest geografiskt utspridda industrin. Men branschen har en rad utmaningar om företagen ska finnas kvar. Inte minst är flexibilitet kring arbetstider ett problem, menar Anders Canemyr. Från fackligt håll är ofta argumentet att arbetsgivarna istället ska planera bättre och ha mer ordning och reda.

– Men vår bransch är väldigt väderkänslig, om det blir en stekhet sommar vill alla äta glass. Då kan vinsten hänga på om man lyckas hålla igång produktionen just de veckorna när det är varmt. Mat funkar lite på det sättet, så förläggning av tid och flexibilitet är oerhört viktigt, säger Anders Canemyr.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-01-23 - 10:41 #ARBETSMARKNAD #AVTALSRöRELSE #KONJUNKTUR #LO

Att sluta på en

arbetsplats