Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: TT

Svensk ekonomi tappar i styrka

Svensk ekonomi tappar i styrka

Publicerat av Daniel Mellwing

Svensk ekonomi går bra. Men under ytan oroar svag exporttillväxt och en tudelad arbetsmarknad.  Det var en slutsats under Medlingsinstitutets lönebildningsseminarium i går. ”Vi har en bild av att svensk ekonomi växer så det knakar. Men varifrån kommer tillväxten? Vi tappar i konkurrenskraft i relation till våra viktigaste marknader. Läget är dystert”, sade Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

En omfattande avtalsrörelse närmar sig sitt slut, men en ny står runt hörnet. Nästa år ska omkring 500 avtal tecknas som omfattar över två miljoner anställda. Medlingsinstitutet bjöd in till ett seminarium för att diskutera de samhällsekonomiska förutsättningarna för kommande förhandlingar.

Valter Hultén, nationalekonom på Medlingsinstitutet, visade att löneökningarna i ekonomin som helhet har bromsat in sedan finanskrisen. Men trots dämpade löneökningar har reallönerna ökat i förhållandevis god takt, betonade han.

– Industrins märke har genom åren haft stark påverkan på hur avtalen i övriga branscher fallit ut, vilket levererat en stabil löneutveckling för ekonomin, betonade han.

Diskussionen tog sedan avstamp i nyligen presenterade rapporter av Industrins ekonomiska råd, IER, och Konjunkturinstitutet, KI. Cecilia Hermansson, seniorekonom på Swedbank och ordförande i IER, varnade bland annat för att den globala tillväxten mattas av och att världshandeln viker. Åsa Olli Segendorf, enhetschef på Konjunkturinstitutet, betonade att Sverige går bra men att det finns saker under ytan som oroar, bland annat en växande tudelning på arbetsmarknaden och en långsam tillväxt för svensk export.

Just det som puttrar under ytan blir spännande i lönerörelsen, betonade Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

– Vi har en bild av att svensk ekonomi växer så det knakar. Men varifrån kommer tillväxten? Inte från exportindustrin. Och tittar vi på BNP per capita ska vi inte slå oss för bröstet, då ligger vi sämre än övriga EU. Vi tappar i konkurrenskraft i relation till våra viktigaste marknader. Nio procent har vi tappat i marknadsandelar på exportsidan. Som sagt, det ser bra ut på ytan. Men läget är dystert, sade hon.

Ola Pettersson, chefekonom på LO, delade inte beskrivningen.

– Globalt går det hyggligt, även om tillväxten är lägre än innan finanskrisen. För Sverige går det bra. Inflationen är på väg upp, det går lite knackigt men trenden är tydlig. Det finns förutsättningar för stabila förhållanden i avtalsrörelsen. Det är en blandad bild, men att allt är dystert håller jag inte med om, sade han.

Både KI:s och IER:s rapporter visar att produktiviteten utvecklas svagt, betonade Bettina Kashefi.

– Det är värdet på det vi producerar som ger utrymme för löneökningar. Så borde det inte vara läge att växla ned löneökningarna?, sade hon.

Vice Riksbankschef Henry Ohlsson, betonade att den svenska modellen i stort funkar bra och att arbetsfördelningen mellan Riksbanken och arbetsmarknadens parter måste vara tydlig.

– Riksbanken ansvarar för penningpolitiken och arbetsmarknadens parter för lönebildningen. Vi har olika uppgifter. Sedan är våra prognoser just prognoser, och inte några rekommendationer för vilka avtal som ska tecknas, sade han.

Arbetslösheten på svensk arbetsmarknad sjunker, men tudelningen ökar. Framför allt utrikes födda har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Göran Zettergren, chefekonom på TCO, betonade att det inte finns några genvägar för att komma till bukt med problemet.

– Många kommer att behöva mycket utbildning för att kunna ta plats på arbetsmarknaden. Jag tror att man ska vara försiktig med stora generella subventioner. Det är inte kostnadseffektivt, det kan till och med vara kontraproduktivt eftersom det kommer att finnas väldigt många människor som behöver subventionerade anställningar för att komma ut på arbetsmarknaden, säger han.

Ola Pettersson betonade att det är en tredelad grupp som kommit till Sverige.

– En grupp har god kunskapsnivå, där kan validering göra att de kommer nära arbetsmarknaden. En grupp har väldigt svag utbildningsnivå, där har stat och kommun ett ansvar för att lyfta dem. Sedan har vi en mellangrupp som parterna kan hitta lösningar för, sade han.

Bettina Kashefi betonade att lösningen handlar om att sänka trösklar in på arbetsmarknaden, exempelvis genom lägre ingångslöner.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2016-10-12 - 10:48 #ARBETSMARKNAD #AVTALSRöRELSE #KONJUNKTUR #LöNEBILDNING