Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Claudio Bresciani/TT

Striden om flexpension inte över

Striden om flexpension inte över

Publicerat av Jakob Stenberg

Länge låg frågan och skumpade under ytan, skymd av andra konflikter, men under förhandlingarnas slutskede stack den till sist upp och rakt in i mediernas strålkastare. Efter en sprucken LO-samordning, byggstrejk och hård retorik trodde nog många att konflikterna var slut för den här avtalsrörelsen. Men flexpensionen visade sig bli en stridsfråga och kampen lär fortsätta även framöver.

På varsin sida av konflikten stod Unionen och Almega. När Facken inom industrin, där Unionen ingår, under vintern presenterade sina avtalskrav ingick flexpensionen.

– Det vi kallar flexpension innebär både en förstärkt pensionslösning och också en flexibilitet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet, det är mycket prioriterat för oss, sa Martin Linder, Unionens förbundsordförande, när avtalskraven presenterades.

Tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation Almega vände sig emot kravet och menade att tvingande förslag var fel väg att gå och att deras medlemmar inte efterfrågade flexpension.

Den 21 april, efter hård retorik i media nästan ett halvår efter att facken presenterat sina krav, var Unionen redo för strejk. Bland arbetsplatserna som berördes av strejken fanns SVT, PTS och Comhem. Men under eftermiddagen samma dag förklarade Arbetsdomstolen strejken för olovlig. Även om Arbetsdomstolen beskrev rättsläget som delvis oklart, beslutades att tjänstepensionsavtalet ITP innebär att fredsplikt råder. Strejken ställdes in och mediernas blickar vändes åter bort från frågan om flexpension.

För Unionens del är frågan om flexpension för anställda i Almegas medlemsföretag knappast begravd, utan fortsatt en prioriterad fråga.

– Om man lyfter blicken ser vi att vi under det gångna året har kommit överens om med de allra flesta arbetsgivarorganisationer om flexpension. 28 av 36 arbetsgivarförbund vill ha fortsatt utbyggnad av flexpensionen. I sak är det viktigt för våra medlemmar att vi lyckas bygga in ökad flexibilitet i arbetslivets slutskede, säger Martin Linder när han blickar tillbaka på den gångna avtalsrörelsen.

Linder hoppas på en överenskommelse med Almega om frågan.

– Jag är djupt bekymrad över att vi inte kom överens med Almega. Det innebär att närmare 100 000 av våra medlemmar som jobbar i Almega-företag får sämre pensionsvillkor än övriga medlemmar i Unionen.

Vad talar för att ni ska komma överens om frågan?

– För att flexpension är det enda rationella. Det är inte rimligt att en övervägande del av den privata sektorn har flexpension, men inte Almegas medlemmar. Jag tror att de företag som är medlemmar i Almega vill att deras anställda ska kunna ta del av det. Jag tror inte att företagen vill att deras anställda ska ha sämre förutsättningar, säger Martin Linder.

Föga förvånande är bilden en annan hos Almega. Arbetsgivarorganisationen vänder sig inte emot att man ska kunna förstärka sin framtida pension, men tycker att individen utifrån sina egna förutsättningar ska kunna välja om man vill lägga undan en extra summa till sin pension.

– Efter Arbetsdomstolens beslut kände vi en viss lättnad, eftersom strejken bara var några timmar bort. Men vi såg nyktert på det och visste att problematiken alltjämt fanns kvar och måste lösas framöver, säger Patrik Eidfelt, förhandlingschef Almega Tjänsteföretagen.

Han medger att bilden som ofta målas upp är att parterna står långt ifrån varandra.

– Officiellt och i media verkar det som att vi står långt ifrån vår motpart, så är det tveklöst. Men de modeller som diskuteras tycker inte jag ligger så långt ifrån varandra. Det gäller bara att hitta den avgörande pusselbiten för tjänstesektorns del.

– Våra motparter vill också hitta en lösning som är likvärdig. Jag måste vara hoppfull, vi måste hitta en lösning. Även om det givetvis är en utmaning, säger Patrik Eidfelt.

Kanske blir det trots allt inte så mycket förhandling om flexpension på ett tag. Beslutet från Arbetsdomstolen är interimistiskt och gäller således till dess att en slutgiltig prövning har skett. Nu tyder mycket på att ett sådant beslut inte kommer att fattas innan nästa avtalsrörelse.

Risken är stor att vi inte hinner få besked från Arbetsdomstolen i tid för att kunna använda konfliktvapnet. Särskilt nu när hanteringen i Arbetsdomstolen försenas av en ren processfråga, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt till Arbetet.

Jakob Stenberg

Publicerad av Jakob Stenberg den 2016-09-21 - 12:46 #AVTAL16 #AVTALSRöRELSE #KONFLIKT

Tungviktarna

på arbetsmarknaden