Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Storföretagens betydelse ska inte underskattas

Storföretagens betydelse ska inte underskattas

Publicerat av Daniel Mellwing

På senare tid har storföretagens roll som jobbskapare ifrågasatts från olika håll. Men forskning visar att storföretagens betydelse inte ska underskattas. ”Stora teknikintensiva företag är ofta plantskolor för nästa generations entreprenörer. Personer jobbar i stora företag, lär sig teknik, och går sedan vidare och investerar i en egen idé, inte sällan i tjänsteindustrin”, säger forskaren Martin Andersson.

Många nya jobb i Sverige skapas av små och medelstora företag. Dessutom har svensk ekonomi genomgått en strukturomvandling där tjänstebranscher växer medan industrin står för en mindre andel av den totala sysselsättningen.

Betyder det här att stora kunskaps- och teknikintensiva företag i industrin minskar i betydelse? Och bör näringslivspolitiken i ökande grad inrikta sig på småbolagen? Dessa frågor diskuterades nyligen under ett seminarium hos Entreprenörskapsforum.

– För att kunna diskutera dessa frågor måste man skilja på företagens direkta och indirekta betydelse, sade Martin Andersson, forskare vid Entreprenörskapsforum och Blekinge tekniska högskola i samband med att han presenterade rapporten ”Vad betyder stora och kunskaps- och teknikintensiva företag för Sverige?”.

Den direkta betydelsen är till exempel hur stor andel av svenska exportvärden som kan hänföras till stora företag, eller hur stor del av jobben som skapas av stora respektive små företag. Även om dessa frågor är viktiga är de ringa i sammanhanget, betonade Martin Andersson.

Storföretagens roll ska inte underskattas

– Den stora frågan handlar om den indirekta betydelsen. Den relevanta frågan att ställa är vilka spridningseffekter som skapas av att man har FoU-verksamheter och stora kunskapsintensiva företag i Sverige? Dessa företag påverkar nämligen näringslivsdynamiken, framväxten av nya företag och jobbskapandet i andra delar av ekonomin, sade han.

Av alla företag i tillverkningsindustrin är det bara tre procent som klassas som högteknologiska, betonade han. Ytterligare tretton procent återfinns i klassen ”medium högteknologi”. Med andra ord är det ganska få företag som utgör den högteknologiska delen av tillverkningsindustrin.

– Och den här lilla gruppen företag står faktiskt för mer än 70 procent av alla anställda i industrin med lång universitetsutbildning, sade han.

Stora företag skiljer sig från mindre företag, särskilt inom högteknologisk industri, betonar han. De har en mycket längre driven arbetsdelning.

– Stora bolag kan anställa fler specialister, de har utrymme att anställa specialister inom datateknik eller kanske en viss typ av programvaruutveckling. Den här typen av arbetsdelning finns inte på samma sätt i mindre bolag, sade han.

Faktum är att omkring 70 procent av Sveriges FoU-investeringar sker i högteknologisk tillverkningsindustri, och de stora företagen svarar för över 90 procent av branschens FoU, enligt rapporten.

– Så ser man till den direkta bilden är de stora kunskapsintensiva företagen ändå väldigt betydelsefulla. Trots detta, är det mest intressant att titta på de indirekta effekterna, sade han.

Betydande spridningseffekter

En hel del forskning pekar på att storföretagens FoU-investeringar är ekonomiskt betydelsefulla för samhället i stort. Den samhälleliga avkastningen är i genomsnitt två gånger högre än företagets privata avkastning, enligt rapporten.

Martin Andersson gav ytterligare exempel från forskningen.

– En ökning av patentverksamhet i stora teknikintresserade företag med 10 procent i en stad leder till en ökad patentering i andra mindre bolag i samma stad på omkring två procent under en period på 4-8 år, sade han.

Små och stora företag är komplement, betonade han.

– Stora teknikintensiva företag är ofta plantskolor eller viktiga grogrunder för nästa generations entreprenörer. Personer jobbar i stora företag, lär sig teknik, globala värdekedjor och går sedan vidare och investerar i en egen idé, inte sällan i tjänsteindustrin. Den här typen av avknoppningar har hög överlevnadsgrad.

Stora företag är en viktig aktör i näringslivets ekosystem, påpekade Martin Andersson.

– En politik för näringsliv och tillväxt måste beakta de stora företagens roll i näringslivets kunskapsekonomi. Det betyder inte att småföretag inte är viktiga, men man måste ha det här perspektivet, sade han.

Små och stora företag lever i symbios

Pontus de Laval, teknikchef på Saab, höll med om att stora och små företag lever i symbios med varandra.

– Det dyker hela tiden upp idéer som egentligen ligger utanför vår kärnverksamhet, som passar bättre som avknoppningar. Företaget Minesto är ett bra exempel. En listig ingenjör kom på hur man effektivare kan utvinna elektrisk energi ur strömmade vatten och knoppade av ett eget jättespännande bolag, sade han.

Inte heller Amelie von Zweigbergk, chef industriell utveckling Teknikföretagen, ser någon konflikt mellan små och stora företag. Däremot mellan stad och landsbygd.

– Vi har stora företag som ynglar av sig till mindre bolag. Vi har ett extremt behov av ingenjörer, och på landsbygden är det extra svårt med kompetensförsörjningen. Det här är en politiskt utmanande fråga, sade hon och gav även en känga till politikerna för att deras initiativ kring små och stora bolag är svåra att överblicka.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-05-30 - 16:53 #ARBETSMARKNAD KOMPETENSFöRSöRJNING

Tillsvidare eller tidsbegränsat

– vad är skillnaden?