Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Marcus Ericsson/TT

Startjobb ska sänka trösklar till arbete

Startjobb ska sänka trösklar till arbete

Publicerat av Jakob Stenberg

På senare tid har debatten om, eller hur mycket, politiker ska lägga sig i lönebildningen varit het. Men om arbetsmarknadens parter inte levererar krävs det nya lösningar. Det menar Liberalerna som nyligen presenterade ett förslag om så kallade startjobb.

Idag är sysselsättningsgapet stort mellan utrikes och inrikes födda.

– Hälften av de som befinner sig i etableringsuppdrag har högst förgymnasial utbildning. Utbildning är viktigt, men för många är det viktigare att först börja jobba och sen utbilda sig, sade Erik Ullenhag (L), ekonomiskpolitisk talesperson, under ett seminarium.

Han betonade att även om ungdomsarbetslösheten har sjunkit så är den fortfarande hög.

Förslaget om startjobb presenterades nyligen på DN Debatt och innebär i korthet ett reglerat lönespann för nyanlända och unga. Startjobben berör personer upp till 23 års ålder samt nyanlända under de fem första åren efter det första beslutet om uppehållstillstånd. Lönen ska ligga mellan 14 000 och 16 000 kronor. Varken arbetsgivaravgifter eller kollektivavtalade försäkringar ska betalas.

– Efter skatt innebär det cirka 11 500 kronor, vilket är högre än vad 2,1 miljoner svenskar har idag, påpekade Erik Ullenhag.

Lönespannet är högre eller motsvarande de minimilöner som gäller i Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

Idag råder en sorglig brist på konstruktiv diskussion om integration. Det menade John Hassler, ordförande för Finanspolitiska Rådet.

– Från och med i år befinner vi oss i högkonjunktur. Det innebär att det är ett bra läge för att integrera nya svenskar, men de långa etableringstiderna gör att chansen vi har riskerar att gå förlorad. Särskilt för grupper med kort utbildning tar det för lång tid och det beror inte på att de inte vill ha jobb, sade han.

Han efterfrågade nya typer av jobb med lägre lön och låga kvalifikationer, i både offentlig och privat sektor, och lyfte fram att subventionerade anställningar inte har funkat tillräckligt bra.

– Att dessa lägre löner skulle leda till lägre löner för flertalet på arbetsmarknaden behöver inte alls stämma. Det är struntprat, sade John Hassler, men förespråkade samtidigt inte generellt sänka löner på den svenska arbetsmarknaden.

– Jag tror att det är viktigt att få med arbetsmarknadens parter i detta. Om inte LO är med så blir det svårt.

Susanne Spector, arbetsmarknadsekonom på Svenskt Näringsliv, menade att Sverige visst behöver lägre ingångslöner, som idag är högst i världen.

– Forskningen är helt enig om att lägstalöner påverkar företagens anställningsbeslut.

Ett stort problem, betonade Spector, är att lönerna är sammanpressade i Sverige. I löneförhandlingarna får en erfaren anställd samma löneökning i krontal som en oerfaren nyanställd. Om olika nivåer hade kunnat tillämpas så hade det kunnat frigöra utrymme, resonerade hon.

– Svenska modellen är bra och en av dess styrkor är att den förändras. Men jag uppfattar att man i årets avtalsrörelse inte har lyckats leverera för de som har allra svårast att komma in på arbetsmarknaden, sade Susanne Spector.

Jakob Stenberg

Publicerad av Jakob Stenberg den 2016-04-11 - 10:58 #ARBETSMARKNAD #AVTAL16

Arbetsfred

eller konflikt?