Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Myter på

arbetsmarknaden

Kapitel av :

Myt: Löneskillnaderna är för stora

I dag finns stora löneskillnader, både mellan olika yrken och inom olika yrkesgrupper. Stora löneklyftor spär på sociala orättvisor och är skadliga för samhället. Med minskade löneskillnader mellan olika yrkesgrupper skulle arbetsmarknaden bli mer rättvis och det skulle gynna alla.

 

Sanning: Arbetstagarna gynnas av större lönespridning

Sverige har en av världens mest sammanpressade lönestrukturer. Det innebär att det är liten skillnad i lön mellan de som tjänar minst och de som tjänar mest. Inom vissa yrkesgrupper skiljer det bara 1 500–2 000 kronor i månadslön före skatt mellan en nyutbildad arbetstagare och en erfaren arbetstagare med flera decennier i yrket.
Små löneskillnader för med sig flera problem. Med små löneskillnader minskar produktiviteten i företag och myndigheter, främst för att de som jobbar inte upplever att deras insats påverkar vilken lön de får.

I stället för att minska löneskillnaderna mellan olika branscher och yrkesgrupper finns ett behov av att öka lönespridningen. Om människor upplever att de har möjlighet att klättra i lönenivå när de börjar på en arbetsplats stärks motivationen hos den enskilde individen, vilket ökar produktiviteten på hela företaget. Ökad lönespridning ger företagen möjlighet att använda lönen som ett verktyg för att utveckla verksamheten och samtidigt ge medarbetare extra motivation.

Ett annat problem med låg lönespridning är att utbildning blir mindre lönsamt. Det finns femåriga universitetsutbildningar som inte ger högre lön än ett jobb som enbart kräver en gymnasieexamen. I genomsnitt ger ett extra studieår i Sverige en lönehöjning med 2,9 procent, medan EU-genomsnittet ligger på 5,9 procent.

Lönespridningen i Sverige är i en internationell kontext extremt sammanpressad. En anställd kan efter att ha arbetat sex till nio år på ett företag förvänta sig en lön som är 20 procent högre än som nyanställd. I Tyskland är motsvarande siffra 60 procent. Efter 15 till 19 år ligger den anställde i Sverige i princip kvar på samma nivå som tio år tidigare, medan den anställde i Tyskland har ökat sin lön med 80 procent jämfört med lönen som nyanställd.

myter-lönespridning-v2

 

Källor:
Svenskt Näringsliv, Lägstalöner och lönespridning – vad säger forskningen?, 2014.
Svenskt Näringsliv. Spector Susanne, Hög sysselsättning och låg arbetslöshet – ett nationalekonomiskt perspektiv på arbetsmarknaden?

Föregående kapitel

Myt: Många...

Nästa kapitel

Myt: Inhyr...

Mer snabbfakta

Mer snabbfakta