Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Seko värvar medlemmar genom konflikter

Seko värvar medlemmar genom konflikter

Publicerat av Stina Bengtsson

I veckan lade Seko sitt tredje varsel i årets avtalsrörelse. De senaste fem åren har förbundet lagt sammanlagt 22 olika varsel, vilket gör Seko till det näst mest konfliktbenägna förbundet på svensk arbetsmarknad. Förbundets avtalssekreterare betonar att de får fler medlemmar när de tar till konfliktåtgärder.

De tre varsel som Seko hittills har lagt i avtalsrörelsen 2017 berör stora verksamheter. Inom telekomområdet drabbas till exempel Ericsson, Teracom och ComHem. Inom spårtrafiksområdet drabbas bland annat Storstockholms lokaltrafik, både genom att till exempel lokalvårdare tas ut i strejk i ett första steg och att pendeltågsvärdar tas ut i ett senare steg. Varslet inom tåginfrastrukturen kan lamslå stora delar av spårtrafiken inom Sverige, varnar Sekos motpart, arbetsgivarorganisationen Almega.

– Seko har under lång tid tappat medlemmar och menar själva att det är när de tar till stridsåtgärder som de kan öka antalet medlemmar, konstaterar Kjell Frykhammar, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv. Men det finns flera fack som ökar sina medlemstal utan att strejka. De har andra strategier, helt enkelt.

Konflikt ger fler medlemmar
Seko undviker att kommentera förbundets konfliktbenägenhet över tid, men avtalssekreterare Mats Ekeklint bekräftar bilden av att konflikter ger fler medlemmar.

– Vi ser att antalet medlemmar ökar när vi är tydliga i våra krav gentemot arbetsgivarna och visar att vi är beredda att driva medlemmars frågor i avtalsförhandlingarna, säger han.

Mellan 2014 och 2015 tappade Seko 1 800 medlemmar och medlemsrekrytering är högt prioriterat. En slutsats Seko drar i sin nyligen antagna verksamhetsplan för 2017–2021 är: ”I de avtalsrörelser där vi tagit fajten för medlemmarnas villkor ser vi också påtagliga ökningar av antalet medlemmar.”

Svenska modellen prövas
Under årets avtalsrörelse har den svenska modellen prövats gång på gång, inte minst inom de avtalsområden som rör Almega. Det är sedan länge industrin som sätter det så kallade märket, det vill säga normeringen för lönebildningen. I år hamnade industrins avtal på 6,5 procent över tre år. Trots det har flera LO-förbund yrkat på högre avtal än så och fortfarande råder oenighet kring vad som ingår i märket.

– Vi har full respekt för industrins normerande roll i denna avtalsrörelse, därför har vi nu varslat om konflikt på bland annat spårtrafikens område för att få samma löneökningar som industrin, säger Mats Ekeklint.

Det står i strid med den uppfattning som bland andra IT&Telekomföretagen inom Almega har.

– Seko har erbjudits ett avtal helt i linje med vad andra kommit överens om i årets avtalsrörelse. Vi har svårt att förstå och tillmötesgå att Seko återigen kräver mer än andra, sa David Mothander, förbundsdirektör på IT&Telekomföretagen, i en kommentar tidigare i veckan.

Kritik mot lönenormeringen
I Sekos verksamhetsplan står att ”Seko har länge, tillsammans med förbunden inom 6F, kritiserat den lönebildningsmodell vi har idag där exportsektorn ska sätta lönenormen för hela arbetsmarknaden”.

6F presenterar inte några alternativ till dagens system, har IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä tidigare sagt.

– Man måste presentera alternativa förslag om man ifrågasätter märket. Industriavtalet har stärkt den svenska industrin och gett goda reallöneökningar, menar han.

Nu verkar dock facken inom industrin vara på väg att skapa alternativ.

– Vi måste presentera ett alternativ när vi ifrågasätter märket. Med anledning av det har vi därför tillsatt en utredning för att ta fram alternativa modeller, berättar Mats Ekeklint.

Varsel drabbar industrin
Sekos varsel riktar sig oftast mot industrin. I år har förbundet till exempel lagt ett varsel mot Green Cargo. Varslet innebär att alla arbetsuppgifter som är kopplade till lossning av LKAB:s malmtåg i Luleå blockeras.

– Det är tydligt att Seko liksom 6F vill angripa industrin, menar Kjell Frykhammar. Även förra året, när Seko varslade på serviceentreprenadsavtalets område så var stridsåtgärderna kopplade till företag som Westinghouse och Ericsson. När städningen inte kan utföras, stannar verksamheten hos denna typ av företag.

Almega särskilt utpekat
Mats Ekeklint skyller dock många av årets varsel på Almega och säger att årets varsel är i princip uteslutande gjorda på Almegas avtalsområde.

– Detta är ingen slump då Almega är den mest konfliktsökande motparten på arbetsmarknaden, menar han.

Almegas vd Anna-Karin Hatt har vid upprepade tillfällen betonat att Almega håller fast vid märket och skriver i en debattartikel i tidningen Arbetet att Almega respekterar arbetsmarknadsmodellen. Hon menar att Seko utmanar den svenska modellen.

– Seko kräver mer än vad alla andra fack har fått i årets avtalsrörelse, skriver hon. De vill ha märkets 6,5 procent men dessutom ovanpå det ha en låglönesatsning.

Ännu återstår många avtalsförhandlingar. Bara Almega har i år ungefär 120 avtalsområden. Det är därför inte otroligt att det kan komma fler varsel från såväl Seko som från andra fackförbund.

Stina Bengtsson

Publicerad av Stina Bengtsson den 2017-05-11 - 09:50 #AVTAL17 #AVTALSRöRELSE #KONFLIKT #STREJK

Tillsvidare eller tidsbegränsat

– vad är skillnaden?