Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Pressbild Timbro, Henrik Montgomery/TT

Sänkt skatt kan ge mer klirr i statskassan

Sänkt skatt kan ge mer klirr i statskassan

Publicerat av Daniel Mellwing

Ytterligare skattehöjningar ger inte statskassan någonting, enligt Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och chefekonom på Timbro. Däremot kan skatteintäkterna öka genom sänkta skatter. ”Att avskaffa den statliga inkomstskatten inklusive värnskatten skulle vara en helt självfinansierande reform”, säger han.

Nationalekonomen Arthur Laffer sägs ha skissat ned det kända Lafferdiagrammet på en servett under en middag i Washington 1974. Lafferkurvan visar sambandet mellan skattesatsen och skatteintäkterna. Vid noll procents skatt kommer skatteintäkterna att vara noll. Men även när skattesatsen är hundra procent kommer skatteintäkterna att vara noll, eftersom ingen kommer att vilja tjäna pengar om allt äts upp av skatt.

– Det här illustrerar att det alltid finns en punkt där skattesatsen är så hög att om man höjer skatten ytterligare så får man mindre skatteintäkter, sa Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och chefekonom på tankesmedjan Timbro, nyligen under ett seminarium.

Lafferkurvan väcker känslor

Lafferkurvan är starkt politiserad. Teorin användes för att motivera Ronald Reagans skattesänkningar under 1980-talet, som senare åtföljdes av budgetunderskott, menar Jacob Lundberg och varnar för att blanda ihop begreppen korrelation och kausalitet. Lafferkurvan har även mött motstånd i Sverige.

– Till exempel har finansminister Magdalena Andersson i en riksdagsdebatt avfärdat Lafferkurvan som något som i princip bara högerextrema republikaner tror på, sa Jacob Lundberg.

Men kunskapen om Lafferkurvan har ökat på senare tid, betonar han. Ny forskningslitteratur, ny statistik och förfinade mätmetoder har visat att skattebetalare reagerar starkare på små skatteförändringar än man tidigare trott. Jacob Lundberg talar om Lafferkurvans återkomst, vilket även är titeln på hans senaste rapport där han analyserar Lafferkurvor för höginkomsttagare i ett 30-tal OECD-länder.

– Slutsatsen är att Sverige ligger ganska illa till, sa han.

Sänkta skatter ger mer skatteintäkter

Enligt rapporten ligger Sverige, Belgien, Finland, Österrike och Danmark på fel sida av Lafferkurvans topp, och skulle därför kunna öka skatteintäkterna genom att sänka skatten.

– Sverige ligger allra sämst till, vi ligger längst ut på den nedåtsluttande delen av Lafferkurvan, sa han.

Ytterligare skattehöjningar i det här läget skulle alltså leda till stora effektivitetsförluster, där staten inte skulle få in mer skatteintäkter, betonade Jacob Lundberg. Även andra länder, exempelvis Frankrike, Holland, och Luxemburg, ligger nära ligger Lafferkurvans topp. Förmodligen skulle också de kunna sänka marginalskatterna utan större intäktsbortfall, resonerade han.

”Lafferkurvans topp inträffar tidigt i Sverige”

Lafferkurvans utseende i de olika länderna avgörs av två fundamentala faktorer, förklarade Jacob Lundberg.

  • Den ena är skattebaselasticiteten, det vill säga hur mycket skattebetalarna reagerar på en skattesänkning. Hur mycket sporras de att tjäna mer pengar när skatten sänks och hur mycket ökar de sin inkomst?

– Ju högre skattebaselasticitet desto mer reagerar skattebetalarna, och då inträffar också Lafferkurvans topp tidigare. Om elasticiteten är noll reagerar skattebetalarna inte överhuvudtaget på om skatten höjs eller sänks, sa han.

  • Den andra faktorn är Paretoparametern. Ju lägre inkomst höginkomsttagarna har i ett land desto högre är Paretoparametern. Sveriges höginkomsttagare är relativt fattiga, vilket innebär att Paratoparametern är hög jämfört med andra länder. Det innebär att Lafferkurvans topp inträffar relativt tidigt i Sverige, förklarar Jacob Lundberg.

– Om många höginkomsttagare bara ligger lite över brytpunkten för statlig inkomstskatt så får man inte in särskilt mycket skatteintäkter. Men de dynamiska effekterna finns ju fortfarande där. Har man en hög marginalskatt, men inte får in särskilt mycket skatteintäkter, så är det inte en särskilt bra deal, sa han.

Sverige världsmästare i marginalskatt

För att veta var ett land befinner sig på Lafferkurvan är det nödvändigt att känna till den effektiva marginalskatten (den totala skatten på den sist intjänade kronan för höginkomsttagare).

– I Sverige är den effektiva marginalskatten på höginkomsttagare 75 procent, vilket är högst i världen, sa han.

Gratis för staten att avskaffa statlig inkomstskatt

Sverige skulle må bra av sänkta skatter, och det behöver inte kosta staten en enda krona, enligt Jacob Lundberg.

– Skulle vi ta bort den statliga inkomstskatten skulle den effektiva marginalskatten bli 58 procent, vilket skulle göra Sverige till ett genomsnittligt land. Att avskaffa den statliga inkomstskatten inklusive värnskatten skulle vara en helt självfinansierande reform, sa han.

Men hur kan ett land hamna på fel sida av Lafferkurvan? 

– I slutändan handlar det om fördelningspolitiska preferenser. Dessutom styr politiska processer, menar Jacob Lundberg.

– Politiker som vill bli belönade för sin goda ekonomiska politik på valdagen har ganska små incitament att ta hänsyn till effekter som kan ta flera år att kicka in, avslutade han.

Läs mer: 

Regeringens skattehöjning kan bli miljardförlust

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-12-28 - 09:15 #ARBETSMARKNAD #SKATT #SKATTEHöJNING

Veckans mest lästa / delade

Arbetsfred

eller konflikt?