Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Så kan Sverige lära av tyska reformer

Så kan Sverige lära av tyska reformer

Publicerat av Jakob Stenberg

För att möta utmaningarna på arbetsmarknaden bör Sverige inspireras av det tyska framgångsexemplet. Det menar Svenskt Näringsliv i en ny rapport. ”Det räcker inte att göra lite här och där, om vi ska nå upp till de höga ambitionsnivåerna krävs ett antal rätt stora reformer samtidigt”, säger rapportförfattaren Edward Hamilton.

Fotbolls-EM är i full gång och efter de inledande matcherna tippar allt fler att Tyskland i juli kommer att stå som Europamästare. När det gäller arbetsmarknad och arbetslöshet är Tyskland redan bäst i Europa. Landet har EU:s lägsta arbetslöshet, kraftigt stigande sysselsättningsgrad och ökat arbetskraftsdeltagande.

Kontrasten är skarp till hur situationen var under 2000-talets inledande år då Tyskland betraktades som Europas sjuke man. Som en reaktion på den dystra utvecklingen initierade regeringen Schröder de så kallade Hartz-reformerna, vars syfte var att bekämpa den strukturella arbetslösheten, minska kostnaderna för sociala utgifter och stärka näringslivets konkurrenskraft.

På senare tid har flera svenska rapporter skrivits om det tyska arbetsmarknadsundret, av allt från fackföreningar till tankesmedjor. Ofta saknas konkreta förslag för hur de tyska lärdomarna kan appliceras på den svenska verkligheten. Men i en ny rapport ”Så vann Tyskland EM-guldet i jobbskapande – lärdomar för Sverige?” presenterar Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, reformförslag för den svenska arbetsmarknaden utifrån det tyska exemplet.

Debatten om de tyska erfarenheterna har mognat under året som gått. Efter ett år av debatter landar de allra flesta i att Tyskland har varit ett lyckat reformexempel. Den här rapporten behandlar dels utländska forskningsrön, dels kommer den med konkreta reformförslag för Sverige, säger Edward Hamilton.

– Regeringen har väldigt höga ambitioner i jobbpolitiken, det uttalade målet är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. När vi har räknat på det så innebär det att 460 000 jobb måste skapas för att vi ska nå dit. Det kräver en helt annan reformagenda än vad som nu genomdrivs på politisk nivå. Många tecken i Sverige tyder nu på stigande arbetslöshet framöver, fallande BNP och uppemot en miljon personer spås 2020 ingå i bidrags- och ersättningssystemen, enligt regeringens egna prognoser.

I tider av stora utmaningar måste ansvariga politiker ta till sig av slutsatser från andra jämförbara länder, enligt Hamilton.

– Med rapporten vill vi ge vägledning för ett reformprogram som sätter fokus på konkurrenskraft. Vi har sökt inspiration från andra länder för att kunna nå arbetslöshetsmålet och Tyskland har idag lägst arbetslöshet i EU. Detta är den andra rapporten i samma serie. I höstas presenterades en rapport om Storbritanniens jobbreformer.

Hartz-reformerna utgick ifrån fyra reformområden: dynamisk arbetsmarknad där regelverket för bemanningsföretag förändrades för att öka flexibiliteten, mer effektivitet och transparens i Arbetsförmedlingens arbete, så kallade mini-jobs och en reformering av socialförsäkringssystemen.

– Den bild som framträder är att reformpaketet kanske inte alltid var älskat, men att det var nödvändigt och har gett tydliga resultat. Enligt forskningen är det i reformeringen av socialförsäkringssystemen tillsammans med lönemoderationen i de tyska avtalsrörelserna som man har sett störst effekt i strukturarbetslöshet och incitamenten att ta ett jobb.

Så, hur kan dessa reformer bli relevanta för Sverige? Stärkta incitament för arbetslösa att ta ett jobb och ökad jobbstimulans i försörjningsstödet är lärdomar att ta till sig, enligt rapporten. När det gäller bemanningsbranschen ser Edward Hamilton en möjlighet till 50 000 till 70 000 nya jobb om hinder i kollektivavtal och viss lagstiftning görs om.

– Om de resurserna skulle frigöras finns där en stor potential. Dessutom har bemanningsbranschen i Tyskland varit en viktig språngbräda för unga och utrikes födda, precis som är fallet här hemma i Sverige. Andelen bemanningsanställda är nästan dubbelt så hög som i Sverige.

– Vi har även mycket att lära när det gäller Arbetsförmedlingens roll. Den svenska Arbetsförmedlingen behöver bli bättre i arbetet kring styrning, transparens, kostnadseffektivitet och i arbetet mellan enskilda enheter inom myndigheten. Mer resultatstyrda insatser, likvärdiga villkor för externa aktörer och en vilja att pröva nya åtgärder vore välkommet. Detta kombinerat med en reell konkurrensutsättning kan ge skillnad på riktigt.

Rapporten föreslår att anställningsskyddet bör reformeras för att fler mindre företag ska bli mer benägna att anställa, ett utvidgat rut-avdrag för fler vardagsjobb och att en modern lärlingsutbildning kommer plats, efter inspiration från Tyskland.

I den svenska debatten har mycket handlat om vilka effekter införandet av mini-jobs har fått.

– Mini-jobs har fler fördelar än nackdelar och har främjat jämställdheten på den tyska arbetsmarknaden och förenklat byråkratin, men visst är det en kontroversiell reform. Det finns en viss inlåsningproblematik och skattekilar som man måste ta hänsyn till. Men poängen är att mini-jobs bara är en liten del av det tyska jobbundret. Det vi ska ta med oss är den byråkratiska enkelheten för arbetsgivarna, säger Edward Hamilton.

Enskilda reformer i all ära, det som behövs är ett helhetstänkande kring hur nya jobb ska skapas, betonar han. En viktig lärdom för svenska makthavare är således att reformarbetet i Tyskland skedde systematiskt.

– Det fanns en tydlig reformvilja och en tydlighet kring processerna. Det räcker inte att göra lite här och där, om vi ska nå upp till de höga ambitionsnivåerna krävs ett antal rätt stora reformer samtidigt.

– Sverige ligger bra till när det gäller sysselsättningsgrad, till och med bäst, och vi har ett fantastiskt näringsliv. Men när det gäller det mål som regeringen har identifierat, om EU:s lägsta arbetslöshet 2020, ligger vi inte ens på medaljplats. Klockan klämtar mot 2020, avslutar Edward Hamilton.

 

Läs rapporten:

Så vann Tyskland EM-guldet i jobbskapande – lärdomar för Sverige?

Jakob Stenberg

Publicerad av Jakob Stenberg den 2016-06-16 - 17:00 #ARBETSMARKNAD

Veckans mest lästa / delade

En avtalsrörelse

– så går den till