Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Janerik Henriksson / TT

Reinfeldt: Industriavtalet avgörande för konkurrenskraften

Reinfeldt: Industriavtalet avgörande för konkurrenskraften

Publicerat av Daniel Mellwing

Industriavtalet och en kontrollerad lönebildning är några av de mest grundläggande faktorerna för att svensk ekonomi har utvecklats så starkt, enligt Fredrik Reinfeldt. ”I samma stund som Industriavtalet inte längre fungerar så kommer vi att se högre löneökningar i alla andra sektorer. Det är bara att följa samhällsdebatten”, sade han under ett seminarium.

”21 000 företag, en miljon anställda, 25 procent av statens skatteintäkter, 30 procent av BNP, 70 procent av exporten. Och 100 procent av Sveriges framtid”. Så förklarade Teknikföretagens vd Klas Wåhlberg industrins betydelse när han inledde seminariet ”Sverige, industrin och framtiden”.

– Industrin har med öppenhet och frihandel under ett sekel byggt Sveriges välstånd. Men nu ser vi protektionistiska vindar som blåser. Den ökande protektionismen innebär ett hårt slag mot exportindustrin och därigenom Sverige, sade han.

Det industriella systemet är globalt, exempelvis kan en Volvomodell som tillverkas i Sverige ha leverantörer från nästan 100 länder. Det svenska kostnadsläget oroar dock.

– Utveckling av produktion, tjänster och produkter kan lätt flyttas mellan länder, beroende på var kompetens och kostnadsläge är mest fördelaktigt. Vi har högre arbetskraftskostnader än i många konkurrentländer och skillnaden blir större för varje år, sade Klas Wåhlberg.

Huvudtalaren Fredrik Reinfeldt målade upp en grov skiss av vart världen, Sverige och industrin är på väg.

– Jag vill börja med en positiv bild. Vi har en kontrollerad befolkningsökning i världen som pekar mot bättre tider. Vi ser en snabb framväxt av en global ekonomisk medelklass. Den växer fram i Kina, Indien, Sydamerika och vi ser även tendenser i Afrika, sade han.

Världsbefolkningen växer kraftigt, samtidigt som fattigdomen trycks tillbaka, betonade han.

– Det växer fram en marknadssituation och en efterfrågan som vi aldrig förr har sett. Titta i Indien, där beräknas 400 miljoner människor att bli stadsbor inom en generation. Då inser man att det gäller att bygga hållbara städer, sade han.

– 2030 kommer Stockholm att stå med över tre miljoner invånare. Den som förstår hur efterfrågan utvecklas kommer att ha enorma utvecklingsmöjligheter.

Men för Sverige finns det också omedelbara hot i omvärlden, anser Reinfeldt. Britterna röstade för Brexit och det amerikanska folket beslutade sig för att välja Donald Trump. Dessa saker kommer att leda till försämringar för svensk exportnäring, menar han. Till exempel har förhandlingarna mellan EU och USA om ett nytt frihandelsavtal lagts på is.

– Det är inte skrotat, men det står still. Vi vet i grunden inte vad Trumpadminstrationen tänker. Vilket ben ska denna administration och detta parti ställa sig på? Det vet vi inte, sade han utan att låta särskilt hoppfull.

– Trump kommer att skada världsordningen och världshandeln. Hur mycket han kommer att skada den vet jag inte, det har gått två månader av hans presidentperiod, det är bara resten kvar, sade han.

Reinfeldt varnade för att partisystem i Europa smälter ned och att väljare söker sig till partier som ligger längre ut på kanterna, till mer extrema alternativ. Populism och protektionism ökar samtidigt som långsiktigheten minskar. Håll ögonen på det franska valet, påpekar han.

Sveriges ekonomi utvecklas dock starkt, möjligen dopad av en svag svensk krona. Men i grunden ser det bra ut, enligt Reinfeldt. Mycket tack vare Industriavtalet och en ansvarsfull lönebildning.

– I samma stund som Industriavtalet inte längre fungerar, att märket inte sätts, så kommer vi att se högre löneökningar i alla andra sektorer. Det är bara att följa samhällsdebatten. Om vi inte längre har en kontrollerad bra lönebildning i Sverige kommer vi att få breda kostnadsproblem som leder till höjda skatter och konkurrensproblem, sade han.

Sättet vi har lönebildat i Sverige har varit en av de mest grundläggande faktorerna för att svensk ekonomi har utvecklats så starkt, enligt Reinfeldt. Titta på Grekland, Italien och Finland, en icke fungerande lönebildning är oftast grundförklaringen till varför det spårar ur, betonade han.

Martin Linder, ordförande Unionen, höll med. Han kommenterade även ansvaret för det höga kostnadsläget i Sverige.

– De första som drabbas om vi långsiktigt hamnar fel i lönekostnader och inte har koll på lönebildningen är våra medlemmar, som blir av med jobben. Så tveka inte på våra ambitioner. Ibland har vi hamnat lite för högt, ibland lite för lågt, men som helhet har vi gjort allt för att hamna rätt. Vi har levererat reallöneökningar med 50 procent de 19 senaste åren, det är fantastiskt. Reallöneökningar är också ett verktyg att motverka populism, sade han.

Men Jan-Olof Jacke, vd AstraZeneca, betonade att kostnaderna ligger i överkant.

– När vi investerar i produktion ligger tillgång till kompetens, hög effektivitet och att det är okontroversiellt att producera på pluskontot. I den negativa vågskålen ligger kostnadsläget. Det är ingen tvekan om att vi under ganska många år, om vi tittar internt hos oss, har haft en högre löneutveckling i Sverige än i alla jämförbara länder, sade han.

Digitaliseringen ställer nya krav på industrin, men att det pågår någon avindustrialisering som vissa påstår stämmer inte enligt Cecilia Hermansson, ordförande i Industrins ekonomiska råd.

– Industrin bidrar till en massa indirekta tjänster och annan produktion. Industri och tjänster hänger ihop, sade hon.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-03-17 - 13:11 #AVTALSRöRELSE #KONJUNKTUR #LöNEBILDNING

Myter på

arbetsmarknaden