Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Arbetsmarknadsnytt

Orättvisa löner en utmaning för Vårdföretagarna

Orättvisa löner en utmaning för Vårdföretagarna

Publicerat av Carl Göransson

Politisk osäkerhet och sammanpressade lönestrukturer är några av utmaningarna som de privata vårdföretagarna behöver ta höjd för i de kommande avtalsförhandlingarna. Samtidigt har LO-samordningen havererat och det ser ut att bli en konfliktladdad avtalsrörelse. Johan Mann, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna, har ett tufft år framför sig.

– Det finns en stark oro hos våra medlemsföretag, säger Johan Mann, förhandlingschef på Vårdföretagarna som är en del av Almega. Sammanlagt representerar organisationen drygt 2 000 vård- och omsorgsföretag.

Den politiska debatten kring privata utförare inom vissa välfärdssektorer har hårdnat väsentligt de senaste åren. Många kommuner återkommunaliserar nu vissa av de verksamheter som utförs av Vårdföretagarnas medlemmar. Oron för att trenden ska tillta påverkar branschen som nu stannat i växten, enligt Johan Mann.

– Branschen har vuxit väldigt mycket på senare år. När jag började som förhandlingschef år 2012 hade vi drygt 60 000 årsanställda i våra medlemsföretag. I år är det 100 000 anställda. Nu ser vi att utvecklingen avtagit på grund av bland annat den politiska debatt som pågår om utförarfrågan, alltså vem ska få utföra verksamhet inom vård och omsorg. Det finns en stor oro för framtiden.

Det är med osäkra politiska förutsättningar som Vårdföretagarna går mot en avtalsrörelse som ser ut att bli rörigare än på länge. LO-förbundens samordning har spruckit och flera förbund har gjort utspel om att de kommer kräva löneökningar som överstiger industriavtalet, det så kallade märket, som vanligtvis är normerande för lönebildningen.

Ett av förbunden är Kommunal som delvis bidrog till sammanbrottet genom ett tidigare debattutspel. Enligt organisationen behöver vissa kvinnodominerade grupper, däribland undersköterskorna, breda löneökningar i de centrala avtalen. Det är krav som fackförbundet nu kommer rikta mot bland annat Vårdföretagarna.

En bred lönesatsning är inte en lösning som Johan Mann tror på.

– Jag tror inte att det går att centralt trycka upp det kollektiva löneläget för en viss grupp. Vi har i tidigare avtalsrörelser sett olika former av kvinnolönesatsningar, eller låglönesatsningar. Effekterna blir sällan de önskade. I stället bidrar de till att skapa ett sammanpressat löneläge, det vill säga att en låg lönespridning där erfarenhet inte lönar sig.

Han tror att många av de grupper som Kommunal vill lyfta med de föreslagna breda löneökningarna egentligen skulle ha större nytta av andra lösningar. En av dessa är en ökad lokal lönebildning för att motverka de sammanpressade lönestrukturerna. Med en ökad lokal lönesättning får de anställda möjlighet att påverka sin egen lön i betydligt högre utsträckning. Det skulle bidra till en rättvisare lönesättning där de som förtjänar löneökningar också får det.

– Lönespridningen inom flertalet yrken i vår bransch behöver öka, och goda prestationer ska kunna leda till en högre individuell lön. Samtidigt behöver det vara större skillnad i lön mellan de som tjänar minst och mest i olika yrkesgrupper, vi har ett alltför sammanpressat löneläge i många yrkesgrupper, säger Johan Mann och fortsätter:

– En del i varför vi driver att lönesättningen ska vara med individuell är för att det gynnar våra verksamheter och i slutändan även brukarna eftersom lönen fungerar som ett styrmedel för chefer och ledning.

Enligt Johan Mann ligger en stor del av ansvaret hos cheferna.

– En del chefer behöver bli bättre på att sätta och differentiera löner, det behöver bli mer naturligt. Vi driver därför frågor om utveckling av företagsnära och medarbetarnära lönesättning sedan många år, ofta tillsammans med våra fackliga motparter. Det efterfrågar också de allra flesta medarbetare i våra branscher, framför allt yngre, i all högre utsträckning.

Johan Mann är övertygad om att fler lokala lösningar som omfattar mer än bara lönebildningen skulle bidra till att driva vårdbranschen framåt.

– Vi kommer fortsatt verka för möjligheter att göra avsteg från de centrala kollektivavtalen på lokal nivå mellan företagen och facken och inte minst mellan företag och medarbetare för att de ska vara lättare att anpassa villkoren utifrån de lokala förutsättningarna.

Men en lokal lönebildning är inte det enda som är viktigt för Vårdföretagarna i den kommande avtalsrörelsen. Det som finansierar den offentliga sektorn och många av organisationens medlemmars verksamhet är de skatteintäkter och jobbtillfällen som finns i samhället i stort. Blir de generella löneökningarna för stora riskerar jobben bli färre, vilket i förlängningen också ger mindre pengar till välfärden.

– Det som finansierar välfärden och stora delar av våra företags verksamhet är skatteintäkter. Det krävs för att kunna hantera välfärdens framtida utmaningar att löneökningar inte blir större än att företagen i konkurrensutsatt privat sektor kan bära dem och fortsatt bedriva verksamhet och på så vis behålla arbetstillfällen och skatteintäkter i Sverige. Och det krävs att alla krafter, privata såväl som offentliga, kompletterar varandra för att hantera dessa utmaningar.

– Därför är det också viktigt att avtalsrörelsen inte blir en huggsexa om vem som kan roffa åt sig mest, utan att samhället klarar av att bära löneökningarna. Annars drabbar det oss alla, avslutar han.

Carl Göransson

Publicerad av Carl Göransson den 2015-10-30 - 08:23 #AVTAL16

Tungviktarna

på arbetsmarknaden