Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Svenska Ilera-föreningen

Ökat tryck för fler enkla jobb

Ökat tryck för fler enkla jobb

Publicerat av Daniel Mellwing

Sysselsättningsgraden är hög och många har goda förutsättningar att få jobb på den svenska arbetsmarknaden. Men bilden är inte lika ljus för alla grupper. Tudelningen ökar och personer med låga kvalifikationer, varav många är nyanlända, hamnar allt längre ifrån arbetsmarknaden. Nu ökar trycket på lösningar.

Vad krävs det för lösningar för att nyanlända med låga kvalifikationer ska komma i jobb? Det var temat för ett seminarium arrangerat av den svenska Ilera-föreningen (International Labour and Employment Relations Association).

– Mycket nu bygger på att få nyanlända i arbete, sade Irene Wennemo, statssekreterare vid Arbetsmarknadsdepartementet.

För att lyckas krävs en bred palett av åtgärder och ansvaret är delat mellan politiker och arbetsmarknadens parter, betonade hon.

Finns inget system

– Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson brukar säga att ”In Sweden we have a system”. Men på det här området finns ännu inget system som kan lösa situationen. Det kommer att krävas kreativt tänkande och det är viktigt att vi jobbar nära arbetsmarknadens parter, sade Irene Wennemo.

Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv, påpekade att många nyanlända ännu inte syns på arbetsmarknaden, men snart kommer att göra det.

– Vi måste ta det här på stort allvar, det finns stora risker om vi inte lyckas integrera dem, sade han.

I en situation där företagen har svårt att hitta kompetens är tillskottet av nyanlända också en enorm potential som kan minska rekryteringsproblemen, menade Peter Jeppsson. Almegas vd Anna-Karin Hatt höll med.

– Kompetensbristen går rakt igenom alla branscher, sade hon.

Arbetsförmedlingen måste också bli bättre på att matcha arbetssökande mot bristyrken, betonade Irene Wennemo.

– Snabbspåren är ett bra exempel på detta. Fokus har legat på att administrera arbetslöshet, nu måste man styra om och göra något, sade hon.

Sämst i OECD

Utbildning och validering är viktigt. Snabbspår likaså, även om utfallet kunde vara bättre, enligt Peter Jeppsson. Men för att nyanlända ska komma i jobb krävs ytterligare åtgärder. I dag har Sverige den lägsta andelen enkla jobb i OECD, vilket stänger ute människor, betonade han.

– En tredjedel av de som har kommit saknar grundskola och medelåldern är knappt 40 år. Vi måste anpassa förutsättningarna i Sverige så att den här gruppen kan få jobb. Det kan inte bara handla om att de ska anpassa sig, sade han och efterfrågade fler så kallade enkla jobb.

Men Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO, ser inte fler enkla jobb som en tänkbar lösning. Han menade att dessa jobb har rationaliserats bort av en anledning.

– Jag är inte mycket för enkla jobb, det är en fördel att de har försvunnit. Att vi har ett högt lönetryck har gjort svenska företag mer effektiva, sade han.

Höga ingångslöner minskar antalet jobb

Peter Jeppsson höll inte med.

– Invändningen är en förenkling. Det är ju de höga ingångslönerna som har gjort att de här jobben har försvunnit från första början. Nu behöver vi anpassa oss efter de som finns på arbetsmarknaden, sade han.

– Men man måste också titta på hur de med låga inkomster beskattas i Sverige, fortsatte han.

Trycket på arbetsmarknadens parter att komma med lösningar är stort. LO:s lösning stavas utbildningsjobb, ett förslag som går ut på att personer med låga kvalifikationer ska kombinera arbete (med temporärt lägre lönekostnad för arbetsgivaren) och utbildning tills de har kommit ikapp kunskapsmässigt. Förslaget har mött olika reaktioner. Inte minst har det kritiserats för att inte hantera gruppen som inte ens har grundskola.

– Den gruppen ligger ohanterad. Vi har i grunden olika åsikter hur den gruppen ska hanteras och vi har därför inte sett hur vi ska komma vidare med LO i den delen, sade Peter Jeppsson och betonade att diskussionerna fortsätter mellan fack och arbetsgivare på branschnivå istället.

– Det finns inget som hindrar branschvisa förhandlingar, men risken är att varje bransch bara tittar i sitt eget rör och inte tar tag i problemen, sade Torbjörn Johansson.

Behövs sänkta trösklar

Ett strukturellt bekymmer är att vi har höga ingångslöner och en mindre lönespridning än de flesta andra länder, enligt Anna-Karin Hatt. Det gör att det finns grupper som har svårt att få in en fot, betonade hon.

– I dag kan det skilja bara någon tusenlapp mellan ingångslön och slutlön. Vi måste sänka trösklar och våga titta på ingångslönerna. Jag tror inte att man ska ha en övertro på utbildning för alla människor som kommer till Sverige. Risken är att människor fastnar istället. Vi måste också se hur vi kan skapa jobb som är möjliga för dem att få, som är rimliga för arbetsgivare att betala, avslutade hon.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-06-01 - 15:17 #ARBETSMARKNAD