Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: TT

Obefogad oro om sifferlösa avtal

Obefogad oro om sifferlösa avtal

Publicerat av Daniel Mellwing

Sifferlösa avtal beskylls inte sällan för att leda till löneökningar som hotar den svenska modellen. Men påståendet stämmer inte, enligt en ny rapport från Saco. Löneutvecklingen inom den sifferlösa avtalskonstruktionen är densamma som inom andra avtalsformer. ”Att lönerna skenar iväg med sifferlösa avtal stämmer helt enkelt inte”, säger Lena Granqvist, nationalekonom på Saco.

Sifferlösa avtal, det vill säga kollektivavtal utan centralt bestämda nivåer på löneökningar, blir allt vanligare på svensk arbetsmarknad. Nästan en fjärdedel av arbetskraften omfattas i dag av sifferlösa avtal. Tanken är att medarbetare och chef diskuterar lönen direkt med varandra istället för via centrala organisationer.

Men åsikterna om avtalsformen är många. Exempelvis hävdar vissa att sifferslösa avtal bara är ett sätt för vissa grupper att få ut högre löneökningar än alla andra på arbetsmarknaden. En del menar att avtalsformen leder till löneökningar som hotar den svenska modellen. En paradox är att sifferlösa avtal även har kritiserats för att ge arbetsgivaren för mycket makt, vilket kan leda till en sämre löneutveckling.

– Det tycks väldigt mycket, trots att ingen vet särskilt mycket om sifferlösa avtal. Våra ekonomer har därför fått titta närmare på frågan, sade Göran Arrius, ordförande Sveriges akademikers centralorganisation, Saco, under ett seminarium i samband med att rapporten ”Sifferlösa avtal och andra avtalskonstruktioner” presenterades.

Finns det då fog för oron kring sifferlösa avtal? Svaret är nej, enligt Saco-ekonomerna Håkan Regnér och Lena Granqvist, som har granskat den individuella löneutvecklingen för omkring 89 000 akademiker. Löneutvecklingen inom den sifferlösa avtalskonstruktionen är varken bättre eller sämre än inom siffersatta avtalskonstruktioner, betonade Lena Granqvist.

– För akademiker är löneutvecklingen identisk oavsett avtalskonstruktion. Det är inte avtalsformen som styr löneutvecklingen. Och det finns ingen skillnad mellan män och kvinnor. Andra saker än avtalsformen, till exempel att byta jobb och position, spelar större roll för den individuella löneutvecklingen, sade hon.

Diskussionen om att sifferlösa avtal skulle sabotera den svenska lönebildningen har kommit lite på skam i och med rapportens resultat, menar Lena Granqvist.

– Att lönerna skenar iväg med sifferlösa avtal stämmer helt enkelt inte. Sifferlösa avtal bidrar precis som andra avtalsformer till en fungerande löneutveckling. Istället för att propagera för en enda modell borde diskussionen nu handla om hur olika modeller ska kunna samspela på arbetsmarknaden, sade hon.

Anna-Karin Hatt, vd på Almega, höll med.

– Vi kan nu ta loven av kritiken att det finns en dold agenda bakom sifferlösa avtal. Syftet med avtalsformen är att ge en mer rättvis lönebildning, och en viktig roll för oss är att coacha i det arbetet. Jag tror att sifferlösa avtal kan sporra företagen till bättre resultat, vilket på sikt ger mer i lönekuverten, sade hon.

Globaliseringen och den tekniska utvecklingen ställer nya krav på kollektivavtalen, enligt Håkan Regnér, ekonom på Saco. Det blir viktigare att lönesättningen är verksamhetsnära och tar hänsyn till individens arbetsinsats och bidrag till företaget, betonade han.

Bland Sacos medlemmar täcks nästan 70 procent av sifferlösa avtal. Bland LO-förbunden är den siffran noll. Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, förklarade varför.

– Den fackliga idén är att reglera lön. Om marknadskrafterna ska styra, varför ska vi då finnas? De senaste 20 åren har vi haft reallöneförbättringar, vilket är världsunikt. Det beror på en stabil löneutveckling som vi kan tacka siffersättningen för. Sifferlösa avtal är ett hot mot den solidariska lönepolitiken, sade han och lade till.

– Män tjänar mer än kvinnor. Sifferlösa avtal kan inte göra något åt fördelningspolitiska problem, sade han.

Det går att förena lokal lönebildning med en övergripande konkurrensram, betonade Mikael Andersson, förhandlingschef Civilekonomerna.

– Vi går mot en mer heterogen arbetsmarknad och det är avgörande att lönen kan variera över tid och beroende på geografiska och marknadsmässiga förutsättningar, sade han.

Sifferlösa avtal är ett luddigt begrepp, enligt Anna-Karin Hatt.

– Vi kallar det för företagsnära och medarbetarnära lönebildning. Den svenska kollektivavtalsmodellen är satt under press. Vi vill utveckla framtidens avtal och sifferlösa avtal är en viktig pusselbit för att morgondagens tjänsteföretag ska vilja omfattas av avtalen, sade hon.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2016-10-24 - 12:24 #AVTALSRöRELSE #KOLLEKTIVAVTAL #LöNEBILDNING

Veckans mest lästa / delade

Arbetsfred

eller konflikt?