Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Johan Nilsson/TT

Nästa lågkonjunktur kan slå ut 250 000 lågutbildade

Nästa lågkonjunktur kan slå ut 250 000 lågutbildade

Publicerat av Daniel Mellwing

När konjunkturen vänder nedåt nästa gång riskerar närmare 250 000 personer att gå från sysselsättning till bidragsberoende, enligt en analys av Liberalerna. ”När det gäller att få in lågkvalificerade måste vi pröva alla vägar, även det som kallas enkla jobb”, sa Harry Flam, ordförande i Finanspolitiska rådet, under ett seminarium.

Ekonomin går på högvarv, konstaterade Mats Persson, Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson, under ett seminarium i riksdagens lokaler. Samtidigt ökar tudelningen på den svenska arbetsmarknaden. Enligt Arbetsförmedlingens prognos för nästa år så kommer 300 000 personer att befinna sig bland de mest utsatta på arbetsmarknaden, påpekade han.

– Framför allt två grupper har svårt att etablera sig. Personer födda utanför Sverige och personer med bristande utbildning. Gruppen särskilt utsatta arbetslösa ökar, trots högkonjunkturen, sa han.

Lågkonjunkturer slår mot de mest utsatta

Frågan är hur situationen kommer att se ut när konjunkturen vänder? För att få en uppfattning har Liberalerna analyserat hur tidigare lågkonjunkturer har påverkat de mest utsatta på arbetsmarknaden. Och resultaten är nedslående, menar Mats Persson.

– I de tre kriser som Sverige har haft sedan 1990-talet har personer med kort utbildning och utrikes födda i genomsnitt tappat nio procentenheter i sysselsättning. När konjunkturen viker nedåt riskerar nästan 250 000 personer att gå från sysselsättning till bidragsberoende, sa han.

Så vad behöver göras? Under seminariet presenterade Mats Persson ett flertal förslag. Bland annat behöver Sverige fler enkla, riktiga jobb som öppnar upp arbetsmarknaden för fler. Han menar att det behövs en ny anställningsform för unga och nyanlända utan fullgjord gymnasieutbildning, där ingångslönen är lägre och arbetsgivaravgiften slopas.

Sysselsättningen för utsatta ska höjas med tio procent

Liberalerna vill även ersätta regeringens arbetslöshetsmål (EU:s lägsta arbetslöshet till 2020) med ett sysselsättningsmål som innebär att Sverige ska nå 70 procents sysselsättning i åldrarna 15-74 år innan 2025. Ett särskilt fokus ska ligga på att öka sysselsättningen för utrikes födda med kort utbildning och unga utan gymnasieutbildning, påpekade Mats Persson.

– Sysselsättningen i båda dessa grupper ska höjas med tio procentenheter jämfört med i dag. Dessutom måste det löna sig bättre att gå från bidrag till arbete än i dag. Dagens försörjningsstöd riskerar att bli en bidragsfälla, sa han.

Behövs fler enkla jobb

Harry Flam, professor i nationalekonomi och ordförande i Finanspolitiska rådet, anser att ett sysselsättningsmål skulle vara betydligt svårare att manipulera än dagens arbetslöshetsmål.

– Sedan ligger förstås mycket i detaljerna. När det gäller att få in lågkvalificerade måste vi pröva alla vägar, inklusive subventionerade anställningar och utbildningsinsatser. Men det räcker inte, vi måste även satsa på det som kallas enkla jobb. Det behövs permanenta jobb där lönen är lägre än i kollektivavtalen och där arbetsgivarna slipper att betala arbetsgivaravgifter. Det tjänar både staten och personerna som får dessa jobb på, sa han.

Däremot ställde han sig tveksam till att politikerna ska utforma den här typen av jobb. Enligt honom vore det bättre om parterna på arbetsmarknaden kunde komma överens om lösningar.  Mats Persson höll med, med påpekade samtidigt att politiken måste agera om parterna inte tar sitt ansvar inom kort. Förhandlingar mellan parterna pågår, vilket Arbetsmarknadsnytt har rapporterat om.

Om Sverige når Tyskland skapas 140 000 jobb

I Sverige är andelen lågkvalificerade jobb, så kallade enkla jobb, omkring fem procent, vilket kan jämföras med elva procent i Danmark och åtta procent i Tyskland.

– Om Sverige skulle nå Tysklands nivå skulle det ge omkring 140 000 nya jobb, sa Dan-Olof Rooth, professor vid Stockholms universitet.

Gruppen lågutbildade har minskat med 20 procent under de senaste tolv åren, och sysselsättningen för gruppen har fallit med 30 procent, fyllde Susanne Spector, seniorekonom på Nordea, i. För högutbildade ser det betydligt bättre ut.

– Det är otroligt ambitiöst att vilja höja sysselsättningen med tio procent för de mest utsatta, men det kommer att krävas väldigt mycket för att lyckas, sa hon.

Chansen finns i högkonjunktur

Det är nu, i högkonjunktur, som personer med lite mer atypiska kvalifikationer har chansen att komma in på arbetsmarknaden, enligt Susanne Spector.

– När efterfrågan är hög behövs de här extra händerna som kan avlasta. Men om personer måste utbilda sig för mycket innan de kan få ett jobb är risken att högkonjunkturen är över innan de är klara, sa hon.

Katarina Lundahl, chefekonom på Unionen, höll med.

– Vi måste ta vara på högkonjunkturen. Vi måste jobba annorlunda för att få in människor, långa processer måste gå snabbare. Att bland annat bygga vidare på rutreformen kan skapa fler jobb, sa hon.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-10-31 - 16:04 #ARBETSLöSHET #ARBETSMARKNAD #INTEGRATION #KONJUNKTUR

Veckans mest lästa / delade