Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: TT

”Höga löneökningar gör att svenska företag blir omsprungna”

”Höga löneökningar gör att svenska företag blir omsprungna”

Publicerat av Jakob Stenberg

För att stärka svensk konkurrenskraft får löneökningarna inte bli för höga i avtalsrörelsen. Det menar John Sheiakh, vd för två mindre industriföretag. ”När facken kräver 2,8 procent talar de i nattmössan. Med för höga löneökningar blir svenska företag omsprungna”, säger han.

Inför den kommande avtalsrörelsen står exportberoende företags konkurrenskraft i fokus. Hur kan konkurrenskraften stärkas gentemot omvärlden? Enligt John Sheiakh, vd på företagen Sörmlands Maskinservice och Svea Legosmide, stavas svaret kompetensförsörjning och rimliga arbetskraftskostnader. Verksamheterna omfattar tillverkning  och handel av produkter till lantbruks- och verkstadssektorn, men också reparation av skogs- och entreprenadmaskiner. Produktionsbasen är i Sverige, men konkurrensen är global.

– Vi märker en starkt växande internationell konkurrens. Sverige är ett industriland, men alldeles för få förstår det idag. Om den här utvecklingen fortsätter kan det löna sig för oss att skicka maskinerna till Spanien eller Baltikum istället, säger John Sheiakh.

Han anser att det råder en akut brist på genomtänkta tankar kring kompetensförsörjning.

– Vi har ett skriande behov av personer som kan maskinerna, hydraulik och liknande. Utan det kan vi inte växa. Jag föreläser då och då om vår bransch i gymnasieskolor och det går ganska bra, men det är en lång väg att gå. Min uppfattning är att minst 50-60 procent bör vara praktik. I nuläget råder en utbredd politisk arrogans när det gäller frågor om kompetensbrist.

Även arbetskraftskostnader påverkar konkurrenskraften för företagen. Inför avtalsrörelsen har facken inom industrin krävt 2,8 procent i löneökningar och en låglönesatsning för de som tjänar mindre än 24 000 kronor.

– När jag uttalar mig i den här frågan säger många att arbetsgivare alltid vill sänka lönen, men det handlar inte om det. Löneläget är att ett av de största problemen för vår konkurrenskraft. Vi producerar samma saker, men till en mycket högre kostnad än i Polen, Baltikum eller Slovakien.

Skillnaden i kostnad mellan Sverige och konkurrentländer ligger mellan 30 till 40 procent, betonar han.

– Jag vill inte dumpa lönerna, men det är väldigt viktigt för konkurrenskraften att lönerna inte stiger som de har gjort och på det sätt som facken föreslår inför avtalsrörelsen. När de kräver 2,8 procent talar de i nattmössan. Med för höga löneökningar blir svenska företag omsprungna.

John Sheiakh efterfrågar större förståelse från fack och politiker när det gäller mindre företags villkor.

– Mina medarbetare är otroliga och jag har en väldigt god relation med den fackliga företrädaren här. Men facket frågar aldrig hur det ser ut på intäktssidan utan vill diskutera löneökningar. Våra marginaler är väldigt små och det måste man ha förståelse för. Om den svenska konkurrenskraften fortsätter att försämras kommer det att påverka oss alla, inte minst i ökad arbetslöshet.

Balansen mellan parterna finns inte längre utan har slagit över.

– Det är vi företag som skapar jobben. Vi jobbar hela tiden och försöker hålla nere kostnaderna för att vara konkurrenskraftiga gentemot omvärlden. Det är knappast så att vi mindre företag har stora marginaler eller kan ta ur våra egna fickor för att täcka upp. Lägger man ihop lön, sociala avgifter, skatter och liknande borde de flesta inse hur stor utmaningen är. Tyvärr är det alltför få som förstår den ekvationen, säger John Sheiakh.

Jakob Stenberg

Publicerad av Jakob Stenberg den 2016-12-16 - 16:12 #ARBETSMARKNAD #AVTALSRöRELSE

Veckans mest lästa / delade

Den svenska modellen

– från 1938 till idag