Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: TT

Märkets kritiker saknar lösningar

Märkets kritiker saknar lösningar

Publicerat av Daniel Mellwing och Jakob Stenberg

Trots reallöneökningar 20 år på raken så ifrågasätts Industriavtalet av 6F-facken. Förutom att utspelet kom olägligt saknade det lösningar, enligt IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. ”Man måste presentera alternativa förslag om man ifrågasätter märket”, säger han.

Förra veckan överraskade företrädare för fackkonstellationen 6F när de i en debattartikel i Svenska Dagbladet ifrågasatte industrins normerande roll. När industrisektorn minskat och andra sektorer blivit starkare är ”det är inte längre självklart att det är industrin som ensamma ska styra den svenska lönebildningen och sätta normen för vad samhället tål för löneökningstakt”, skrev de fem fackföreträdarna.

Utspelet var både ogenomtänkt och illa tajmat. Det menar Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare IF Metall.

– Det var ovanligt korkat eftersom det får oss att framstå som splittrade. Dessutom var det dålig tajming. Det är viktigt med diskussioner, men inte när det är två veckor kvar innan avtalen går ut, sade han under ett seminarium i Riksdagen arrangerat av Liberalerna.

6F presenterar inte några alternativ till dagens system, enligt Veli-Pekka Säikkälä.

– Man måste presentera alternativa förslag om man ifrågasätter märket. Industriavtalet har stärkt den svenska industrin och gett goda reallöneökningar, underströk han.

”Aptiten verkar öka ju mer man äter”

Från flera håll hörs röster om att Industriavtalet har ett bäst-före-datum. När datumet infaller vet ingen, men många efterfrågar förändringar. Veli-Pekka Säikkälä ser två hotbilder mot märket: sifferlösa avtal som gör att många rundar märket och ”klåfingriga politiker som lägger sig i lönebildningen”. Flera lagstiftare har under senare tid satt press på arbetsmarknadens parter. Mats Persson, ekonomiskpolitisk talesperson för Liberalerna, betonade nyligen att en svenska modellen bygger på att parterna tar ansvar för lönebildningen och att det nu är upp till bevis för modellen.

Kritiken mot märket är inte ett nytt fenomen. Det underströk Claes Stråth under seminariet i Riksdagen. Stråth var mellan 2006 och 2015 generaldirektör för Medlingsinstitutet, och är idag ordförande för den svenska Ileraföreningen.

– Kritiken mot märket är inte ny, så har det varit sedan år 2000. Vi har haft en oerhört framgångsrik period med reallöneökningar, men aptiten verkar öka ju mer man äter. Jag förstår det, med tanke på alla dessa organisationer vars intresse det är att driva upp löneökningarna.

Ur många perspektiv ser det bra ut för svensk konkurrenskraft, menade Konjunkturinstitutets Åsa Olli Segendorf, även om bilden är något gråare för exportindustrin. Just att vissa sektorer går bättre än andra har lett till heta diskussioner om relativlöner.

– Det är en spänning i avtalsrörelsen, säger hon.

– Det är viktigt att vi står bakom märket, men det är viktigt att vi kan förändra lönestrukturen inom den modell vi har. Utbildningspremien för utbildad arbetskraft är för låg, och låg lönespridning leder även till andra problem, säger Katarina Lundahl, chefsekonom Akademikerförbundet SSR.

Växande spänningar

Robert Tenselius, ekonom på Teknikföretagen, påpekade vikten av att industrin går först och normerar för resten av arbetsmarknaden. Svenska industriföretag verkar på en internationell marknad och har känselspröt ut i världen.

– Vi ser en svag produktivitetsutveckling. Till stor del är det fordonsindustrin som drar. Oavsett om vi tittar nu, fem år, tio år eller längre tillbaka så har våra arbetskraftskostnader ökat mer än i omvärlden. Det funkar inte, vi tappar i konkurrenskraft, säger han.

Susanne Spector, senioranalytiker på Nordea, höll med.

– Det ser bra ut i Sverige, men tittar vi framåt så läggs investeringarna på andra håll. Var anställer storföretag som Ericsson? Jo, utanför Sveriges gränser. Sådana saker påverkas av lönebildningen, säger hon och fortsätter.

– Den svenska modellen funkar bra, men växande spänningar måste hanteras inom modellen. Industrin känner snabbast av om löneökningstakten blir fel och bör därför sätta märket. Man kan dock fundera över hur man kan få en mer individualiserad lönebildning, men samtidigt ha ett kostnadsmärke. Dagens modell har ett slutdatum, säger hon.

Industrins förhandlingar är i slutfasen och parterna står en bra bit ifrån varandra, inte minst kring LO:s lönekonstruktion med dubbla märken som IF Metall driver. Marcus Dahlsten, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen, betonade att det bara kan finnas ett enda märke, men att det kan vara möjligt att hantera någon utvald grupp vid sidan av, som i förra avtalsrörelsen. Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare IF Metall, höll inte med.

– Det pratas om dubbla märken och hur en sådan modell ska vara begriplig för omgivningen. Det viktiga är inte ett entydigt märke, utan att det är tydligt, säger han.

Daniel MellwingJakob Stenberg

Publicerad av Daniel Mellwing och Jakob Stenberg den 2017-03-22 - 12:56 #AVTAL17

Att sluta på en

arbetsplats