Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Tomas Oneborg / SCANPIX

”Maffiametoder” när Syndikalisterna går i konflikt

”Maffiametoder” när Syndikalisterna går i konflikt

Publicerat av Stina Bengtsson

Syndikalisterna ligger bakom tre fjärdedelar av de varsel som görs på arbetsplatser där det finns kollektivavtal. Det konstaterar Medlingsinstitutet efter en granskning. Och även om konflikterna ofta är förhållandevis små har syndikalisterna ofta blivit anklagade för att vara hotfulla. Vissa går till och med så långt att de anklagar dem för rena maffiametoderna.

Den vanligaste orsaken till varsel där det finns kollektivavtal är missnöje med enskilda medarbetares villkor. I sådana fall handlar det oftast om lön. Den näst vanligaste orsaken är arbetsmiljöförhållanden eller organisatoriska frågor.

– Tillsammans svarar dessa varselanledningar för cirka 80 procent av orsakerna till konflikter med kollektivavtalsbundna arbetsgivare. Merparten av dessa ärenden står SAC Syndikalisterna för, säger Medlingsinstitutets chefsjurist Per Ewaldsson i ett pressmeddelande.

En tredjedel av alla varsel som lades under perioden 2000–2017 gällde arbetsplatser som redan omfattades av kollektivavtal. Totalt handlar det om 420 varsel, av vilka SAC Syndikalisterna står för 75 procent, men även Hamnarbetarförbundet är ett av de förbund som varslat ett flertal gånger under perioden. Medlingsinstitutet uppskattar att det handlar om totalt cirka 4 800 arbetsdagar som har gått förlorade på grund av dessa konflikter under perioden, men de är också noga med att betona att det sannolikt finns ett visst mörkertal.

Samlades vid vd:s bostad

Under år 2010 drabbades Berns i Stockholm av en segdragen blockad av SAC Syndikalisterna. De menade att Berns hade kringgått Lagen om anställningsskydd (LAS) och turordningsreglerna under flera år. Berns hade sagt upp ett städavtal med en leverantör som sedan sade upp 25 medarbetare, medarbetare som aldrig hade varit anställda av Berns. Under konfliktens gång anklagade Polisstyrelsens dåvarande ordförande i Stockholms län, Kristina Alvendal, City polisnämnds dåvarande ordförande Harald Ullman och Berns dåvarande vd Yvonne Sörense Björud syndikalisterna för att ägna sig åt maffiametoder och organiserad brottslighet.

”Syndikalisterna krävde först ett skadestånd på 920000 kronor, varav 500000 kronor till den egna organisationen och en mindre del till städarna. Efter tre månader höjde de kravet till närmare 1,4 miljoner kronor och hotar att höja summan ju längre tiden går utan att Berns betalar. Andra utpressarmetoder som syndikalisterna ägnat sig åt är exempelvis att uppmana alla syndikalister att samlas utanför Berns vd:s hem vid midnatt på hennes födelsedag”, skrev de i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

”Otrevligt och hotfullt”

Almega har emellanåt konflikter med SAC Syndikalisterna. Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar bilden av att det ibland förekommer hot i samband med förhandlingar och konflikter där SAC Syndikalisterna är inblandade.

– Det kan bli otrevligt och hotfullt. Och det finns tillfällen där förhandlaren hos oss inte har velat förhandla med dem på grund av risk för hot, berättar han för Arbetsmarknadsnytt.

Stefan Koskinen är dock noga med att påpeka att de allra största problemen i samband med konflikter på arbetsplatser med kollektivavtal har varit kopplade till Göteborgs hamn.

– Vi har tjänsteföretag som är underleverantörer till västsvensk industri och som är rädda för att de ska behöva halvera sin personalstyrka om deras kunder tvingas att lägga produktionen i något annat land än Sverige, säger han.

Systembolaget

Ett annat uppmärksammat exempel på när SAC Syndikalisterna gick ut i strejk, trots gällande kollektivavtal, skedde i maj i år på Systembolaget på Gullmarsplan i Stockholm. Återigen var det LAS som stod i fokus.

– Cheferna väljer fritt vem som ska erbjudas arbete när det gäller heltidstjänster, ledartjänster, vikariat, allmän visstid och mertid, sa då Emil Boss, talesperson för SAC:s fackklubb på Systembolaget, till tidningen Mitt i.

Men Systembolaget menade att de följer LAS och gällande kollektivavtal.

– Det är olyckligt om de upplever det så och att det inte kan lösas genom dialog utan måste gå till en strejk, sa Systembolagets pressansvariga Elina Yli-Torvi till Mitt i.

Kan varsla när som helst

På den svenska arbetsmarknaden fungerar det så att arbetsgivarna köper och arbetstagarna, det vill säga fackförbunden, säljer fredsplikt genom kollektivavtalen. Men SAC Syndikalisterna och inte heller Hamnarbetarförbundets avdelning 4, Hamn4an, i Göteborgs hamn, tecknar kollektivavtal. De har därför ingen fredsplikt. Det betyder att de när som helst kan varsla om stridsåtgärder, i såväl egna konflikter som i sympati med andra.

Med anledning av konflikterna i containerterminalen Göteborgs hamn tillsatte regeringen i somras en utredning för att se över konflikträtten. En särskild utredare fick i uppdrag av regeringen att se över om det är möjligt att förändra reglerna kring fredsplikt när arbetsgivaren redan är bunden av kollektivavtal eller där skälet för att vidta stridsåtgärder är något annat än att uppnå ett kollektivavtal. Rätten att vidta sympatiåtgärder omfattas inte av utredningsuppdraget, men regeringen vill däremot se över andra aspekter av konfliktreglerna. Utredningen ska vara klar i slutet av maj 2018, vilket innebär att en ändrad lagstiftning kan träda i kraft tidigast runt årsskiftet 2018/2019.

En avtalsrörelse

– så går den till