Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Löneskillnaden mellan könen minskar stadigt

Löneskillnaden mellan könen minskar stadigt

Publicerat av Stina Bengtsson

Löneskillnaden mellan kvinnor och män har minskat varje år de senaste tio åren. Lägst skillnad mellan könen är det bland kommunanställda och högst bland landstingsanställda. Att det är bra att skillnaderna minskar är de flesta överens om. Däremot är inte alla överens om hur de omotiverade löneskillnaderna ska motarbetas eller hur fort det kan gå.

Den genomsnittliga lönen i Sverige är 32 800 kronor, om deltider är omräknade till heltider och timanställningar omräknade till månadsanställningar. Men kvinnors löner är tolv procent lägre än mäns. Kvinnor har ett snitt på 30 700 medan män har 34 900. Trots att skillnaderna fortfarande är stora har löneskillnaderna minskat med 4,3 procentenheter sedan år 2005. Det visar en rapport från Medlingsinstitutet.

– Det är alltid bra att löneskillnaderna fortsätter att minska. Det har de ju gjort ganska länge. Minskningen fortsätter oavsett vad vi har för lagstiftning och det tolkar jag som att det beror på parternas arbete med den här frågan och förändringar som sker på arbetsmarknaden, där vi söker oss till nya jobb, sa Edel Karlsson-Håål, expert på lönebildning och jämställdhet på Svenskt Näringsliv, vid ett seminarium arrangerat av Medlingsinstitutet.

Öka löner eller anställa fler
Niclas Lindahl är förhandlingschef på SKL. Han tycker det är bra att analysera de bakomliggande orsakerna till att löner ökar i olika takt. När det går bra för ett företag kan företaget välja att öka lönerna eller att anställa fler, menade han.

– Både fack och arbetsgivare har ju funderat tillsammans kring att vi behöver fler händer i vården, vi behöver högre lärartäthet och det är klart att den här totala kakan blir då fördelad på fler, sa han.

Sineva Ribeiro, som är ordförande för Vårdförbundet, tyckte att gapet minskar för långsamt. Hon ansåg att staten ska gå in och styra upp lönebildningen med olika medel och att det är dags att ifrågasätta om industrimärket ska sätta normen i svensk lönebildning.

– Har vi råd att vänta 26 år?, sa hon och syftade på en uträkning som Vårdförbundet själv har gjort och som säger att det är så lång tid det tar tills lönerna är jämställda.

Svenskt Näringsliv tycker inte att staten ska blanda sig i lönebildningen.

– Om man ska ha en partsmodell ska man ha det hela vägen, sa Edel Karlsson-Håål.

Farligt med politisk inblandning
IF Metalls nyvalda ordförande, första kvinnan på posten, Marie Nilsson höll med, även om hon tyckte att det kan finnas skäl att lyfta vissa grupper, som när undersköterskorna fick ett extra påslag under avtalsrörelsen 2016.

– Det är lite farligt när politiken ska lägga sig i, sa Marie Nilsson.

Edel Karlsson-Håål menade att det är viktigt att redan när det är dags för skolungdomar att välja yrke så måste samhället sända signaler att det går att välja andra yrken än de traditionella.

– Vi måste börja tänka annorlunda och ge andra signaler, sa hon.

– Det händer jättemycket. Utveckling som handlar om värderingar och normer i samhället sker långsamt, men de sker hela tiden, avslutade Edel Karlsson-Håål.

Stina Bengtsson

Publicerad av Stina Bengtsson den 2017-07-25 - 09:00 #ARBETSMARKNAD #JäMSTäLLDHET #LöN #LöNEBILDNING

Tillsvidare eller tidsbegränsat

– vad är skillnaden?