Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Pressbild

”Lönebildningen handlar om den internationella konkurrenskraften”

”Lönebildningen handlar om den internationella konkurrenskraften”

Publicerat av Jakob Stenberg och Daniel Mellwing

Märket måste sättas i en internationell kontext, men olika aktörer fokuserar främst på svenska förhållanden. Det synsättet är olyckligt och kan skada konkurrenskraften, menar Mats Kinnwall, chefekonom på Industriarbetsgivarna.

I kölvattnet av att märket sattes mellan industrins parter förra veckan, har på vissa håll uppstått en diskussion om att märket är för lågt.  Tidigare i år spådde Riksbankschefen Stefan Ingves högre löneökningar än vad som blev fallet och den tanken verkar leva vidare.

Beskrivningen av att märket är lågt stämmer inte, enligt Mats Kinnwall, chefekonom på Industriarbetsgivarna.

– Resonemangen förvånar mig inte, med tanke på att Riksbanken, Konjunkturinstitutet, bankekonomer och media har beskrivit det som att det är skördetid för löntagarna. Vi såg samma argumentation förra året. Men lönebildningen handlar inte om hur det går för Sverige, utan om den internationella konkurrenskraften. Riksbanken och Konjunkturinstitutet utgår ifrån svenska förhållanden, men vi ser till omvärlden, säger han.

I stora delar av vår omvärld har kostnadsutvecklingen hållits tillbaka.

– I Finland har man 0-avtal och även Tyskland har varit återhållsamma. I Sverige har vi haft höga löneökningar under flertalet år, vilket har urholkat vår konkurrenskraft, säger Mats Kinnwall.

Riksbanken har inte gett upp tanken om löneökningar som ger bränsle åt inflationen. Bakom Riksbankens resonemang ligger att det är högkonjunktur och brist på arbetskraft, vilket de hävdar kan leda till högre löneökningar än avtalet genom löneglidning. Samtidigt betonar bland andra Teknikföretagen att löneglidningen varit liten under senare år.

– Det återstår att se. Det man kan konstatera är att löneglidningen inte har blivit så stor, trots en tajt arbetsmarknad. I ett längre perspektiv har löneglidningen trendat nedåt. För att Riksbankens prognoser ska stämma behövs en löneglidning kring en procent per år de kommande åren vilket är långt högre än vad vi sett de senaste åren, säger Mats Kinnwall.

Tidigare i år öppnade Lars Calmfors, professor och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, för att fler branscher på sikt kan behöva vara med och sätta märket. Calmfors framhöll då att det råder brist på arbetskraft på flera hemmamarknader, såsom bygg, vård, skola och omsorg. Om utvecklingen fortsätter innebär det att lönebetalningsförmågan i dessa branscher kommer att vara större än inom den exportutsatta industrin. Då skulle, enligt Calmfors, industrinormeringen utsättas för stora påfrestningar.

Konkurrensen ökar i alla delar av ekonomin och ingen sektor är skyddad från omvärlden. Att tala om hemmamarknader är därför inte längre relevant, understryker Mats Kinnwall.

– Löneglidningen styrs av marknadskrafter och den internationella konkurrensen talar för en begränsad löneglidning.

Jakob StenbergDaniel Mellwing

Publicerad av Jakob Stenberg och Daniel Mellwing den 2017-04-06 - 10:43 #AVTAL17 #AVTALSRöRELSE

Arbetsfred

eller konflikt?