Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

LO-krav utmanar industrinormen

LO-krav utmanar industrinormen

Publicerat av Daniel Mellwing

Ett samordnat LO är i grunden positivt, enligt Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna. Däremot är han inte alls positiv till innehållet i LO-samordningen. LO:s låglönesatsning är skadlig på flera olika nivåer, betonar han.

För en vecka sedan kom beskedet att LO-förbunden samordnar sig i kommande avtalsrörelse. Förbunden har bland annat enats om en låglönesatsning, innebärandes en insamlingsmodell, där varje individ som tjänar under 24 000 kronor i månaden procentuellt ska bidra med högre löneökningar än de som tjänar över det beloppet. Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, är i grunden positiv till ett samordnat LO.

– Ett samordnat LO kan bidra till lugn och kontroll på förhandlingsprocessen. Det är bra, inte minst för våra medlemsföretag som är väldigt känsliga för konflikter. Ett samlat LO kanske kan bidra till att konfliktriskerna minskar, säger han.

Däremot är Per Widolf inte alls positiv till innehållet i LO-samordningen. LO:s låglönesatsning är skadlig på flera olika nivåer, betonar han.

– En låglönesatsning är problematisk i sig. De flesta utanför LO-borgen är överens om att vi behöver en ökad lönespridning, så att de som står långt utanför arbetsmarknaden ska kunna etablera sig, säger han.

Än mer allvarligt är att LO:s krav inte är i linje med Industriavtalets kostnadsnormerande funktion med utgångspunkt i stärkt internationell konkurrenskraft, betonar han. Samordningens krav bygger på att du har ett knä vid 24 000 kronor, där de som tjänar under brytpunkten bidrar med högre löneökningar än alla andra, utan avräkning mot märket.

LO:s insamlingsmodell bygger vidare på individnivå, istället för på branschnivå som i tidigare LO-samordningar. Risken är att konstruktionen leder till ytterligare kostnadsmärken även inom samma bransch beroende på hur lönespridningen ser ut i det enskilda företaget, befarar Per Widolf. Låglönesatsningen går nämligen ut på att alla individer som tjänar under 24 000 kronor i månaden bidrar mer procentuellt sett än övriga, oavsett branschens snittlön. Det innebär att industrinormen hotas, enligt Widolf.

– När det finns företag och branscher där löneökningarna blir högre än märket, utan att det görs avräkningar mot kurant motvaluta. Ja, då finns inget industrimärke. LO kan samordna sig hur de vill, men vi kommer inte att köpa den konstruktionen, säger han.

– Vi ser att lönebildningen i våra branscher är för sammanpressad. Vi har svårt att attrahera folk och svårt att betala för de duktigare individerna. Facken ser också problem, bland annat att det är svårt att göra lönekarriär. Den här samordningen går stick i stäv med våra uttalade ambitioner, säger han.

Men förstår inte Facken inom industrin detta?

– Det borde de göra. Riktigt allvarligt blir det om industrifacken går ut och stöttar andra förbund så att de får mer än märket i strid mot Industriavtalet, säger han.

På fredag kommer LO att presentera sina siffersatta krav. Per Widolf befarar att kraven hamnar för högt.

– Vi lever i en ekonomi som är dopad av låga räntor, flyktinginvandringen och en uppblåst byggbransch. Mot den bakgrunden tror jag lönekraven blir alldeles för höga, säger han.

Vad finns det för löneutrymme då?

– Vi har legat för högt under många år. Världshandeln minskar, svensk industriproduktion viker och vi tappar i marknadsandelar. För att nu stärka industrins konkurrenskraft behövs en rejäl nedväxling av löneökningstakten.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2016-10-26 - 15:59 #AVTALSRöRELSE #LO

Veckans mest lästa / delade

Arbetsfred

eller konflikt?