Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: TT

Linder: Fel att beskriva fackföreningsrörelsen som oansvarig

Linder: Fel att beskriva fackföreningsrörelsen som oansvarig

Publicerat av Daniel Mellwing och Jakob Stenberg

Unionens ordförande Martin Linder om skilda verklighetsbeskrivningar, konfliktregler och superhjältar.

Andelen tjänstemän har ökat kraftigt under de senaste decennierna. I takt med utvecklingen har Unionen vuxit till landets största fackförbund (vid årsskiftet 644 000 medlemmar, varav 538 000 yrkesverksamma). Martin Linder, ordförande sedan ett drygt år tillbaka, betonar att framgången bygger på rakhet, öppenhet och ärlighet.

– Under flera års tid har vi ökat väldigt kraftigt. Idag har vi 150 000 fler medlemmar än 2010. Det är en effekt av många saker, men i grunden hade vi inte lyckats öka om vi inte uppfattades som relevanta för privatanställda tjänstemän. Vi har idéer och drivkrafter för att skapa förbättringar, vi har jobbat mycket med att hitta nya sätt att nå ut som fackförbund. Väldigt få förknippade nog fackförbund med superhjältar i TV- och bioreklam innan oss. Vi har skapat en mer positiv bild av vad ett fackförbund är, säger Martin Linder.

Vad får det för konsekvenser att ni är störst?

– Det finns inget självändamål i att vi ska vara störst. Det viktiga är att fackföreningsrörelsen står för hur arbetsmarknaden ser ut. När antalet tjänstemän i den privata sektorn ökar under lång tid, så är det bra att vi fångar upp det. Om inte vi fångar upp dem så speglas inte hur arbetsmarknaden ser ut.

Vilken är den största utmaningen inför årets avtalsrörelse?

– Jag tycker den största utmaningen är den väldigt dystra och negativa bild som arbetsgivarna målar upp om förutsättningarna för svensk industri att bära de löneökningskrav som vi har ställt. Tittar man på samlade bedömningar om vad företagen tror om framtiden, hur vinstnivåerna utvecklas eller vad andra bedömare säger om konkurrenskraft, så är arbetsgivarna ganska ensamma om sin bild av arbetskostnader. Sverige rankas som det sjätte mest konkurrenskraftiga landet i världen, enligt World Economic Forum.

Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv,

Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv, varnar för höga löneökningar.

Men alla instämmer inte i den beskrivningen. Enligt arbetsgivarna har svenska företag tappat marknadsandelar 12 av de senaste 16 åren. Dessutom är bilden inte entydig kring vilka faktorer som riskerar att påverka svensk ekonomi.

Arbetsgivarna menar att även om delar av den svenska ekonomin går bra, så finns det en instabil omvärld. Det spelar väl också en viktig roll för konkurrensutsatta företag?

– Absolut är det så. Under den gångna tjugoårsperioden har vi legat ganska rätt i våra bedömningar och det har lett till bra reallöneökningar. Vi har haft några enstaka korta perioder där vi hamnade lite högt, kring finanskrisen, men efter det saktade vi ner löneökningstakten 2013. Vi har inget intresse av att hamna på fel löneökningstakt, eftersom de första som drabbas av det är våra medlemmar. Grunden för vår analys är en grundläggande rapport och sammantaget landar vi i slutsatsen att det inte vore rätt att sakta ner löneökningstakten.

ferbe-facken

Facken inom industrin presenterar sina krav.

Förra gången sprack LO-samordningen och varje förbund gick fram enskilt i avtalsrörelsen. Den här gången är samordningen på plats. LO-förbunden har gått fram gemensamt med krav på 2,8 procents löneökningar och en låglönesatsning på de som tjänar under 24 000 kronor i månaden. Unionen ställer dock inga krav på en låglönesatsning.

Hur viktigt var det för Unionens del att det blev en LO-samordning?

– Å ena sidan tror jag inte en lyckad avtalsrörelse i sig är helt beroende av om LO lyckas samordna sig, vi måste kunna genomföra det ändå och det gick sist. Å andra sidan är det bra om det på den fackliga sidan går att hitta samordning istället för splittring utifrån vilka parametrar som ska ligga som grund.

Kan LO:s låglönesatsning ställa till problem för märkessättandet?

– Vi i Unionen ställer inga yrkanden utifrån den modellen i våra förhandlingar. Samtidigt finns modellen med som en fotnot i den avtalspolitiska plattformen som Facken inom industrin har ställt sig bakom. Om vi hade gjort bedömningen att det var en modell som skulle bryta mot Industriavtalet så hade vi inte ställt oss bakom plattformen. Det går att hitta lösningar utifrån hur det kravet är formulerat som inte äventyrar Industriavtalet.

Kommer Industriavtalet att gälla i framtiden?

– Det är svårt att argumentera mot att det inte varit tjugo framgångsrika år med Industriavtalet. Det har gett väldigt bra reallöneökningar brett på arbetsmarknaden. Det har gett stabilitet och få konflikter. Men självklart kan inte en lönebildningsmodell lösa alla utmaningar som finns på svensk arbetsmarknad. Den kan inte klä skott för allt som är fel. Allt behöver utvecklas över tid. Exakt hur formerna eller strukturerna ser ut om tjugo år vet vi inte, men Sverige som en liten, öppen ekonomi behöver hitta sätt som gör att det funkar kostnadsmässigt i ett internationellt perspektiv.

 

Konfliktbild

Konfliktreglerna i fokus även i denna avtalsrörelse.

Efter förra årets avtalsrörelse var det en intensiv diskussion om konfliktreglernas utformning. Många arbetsgivare anser att konfliktvapnet används för lättvindigt. Finns det en problematik med att vi har världens mest generösa konfliktregler?

– Man kan också se det som att vi har väldigt få konfliktdagar. Först måste vi utgå ifrån om man vill ha en reglerad arbetsmarknad eller inte. De flesta tycker att man ska ha en reglerad arbetsmarknad och då måste man antingen reglera via lagstiftning, via förhandlingar eller både och. Det kan inte vara frivilligt om man ska följa reglerna. Ska vi upprätthålla modellen att reglera konfliktreglerna via avtal så måste det finnas påtryckningsintrument som gör att man inte kan välja om man ska följa det eller inte. Det finns stora behov av att vi ska kunna sätta rejäl press.

– Samtidigt är det ett starkt verktyg som vi fackföreningar har och det är viktigt att vi hanterar det ansvarsfullt. Generellt sett gör vi det. För Unionens del handlar det om ett tiotal gånger under hela vår existens och då har det varit en sista utväg. Fackföreningsrörelsen är inte generellt ansvarslös. Vi ska inte skärpa upp lagstiftningen.

Så du vill inte se någon proportionalitetsprincip?

– Jag tycker att vi behöver diskutera det mellan parterna i så fall, hur vi ska förhålla oss. En viktig grundprincip är att om man som arbetsgivare har tagit sitt ansvar och tecknat avtal, då har man skyddat sig mot konfliktåtgärderna. Där har vi ett stort ansvar att dessa arbetsgivare inte indirekt ska sitta i skiten. Där kan det finnas frågor att diskutera mellan parterna.

Tycker du att det är rimligt att ha en diskussion om sympatiåtgärder?

– Det finns inte skäl att generellt inskränka rätten till sympatiåtgärder, men vi bör mellan fackförbunden ha en diskussion om hur vi tillämpar sympatiåtgärder. Men sympatiåtgärder behövs också för att upprätthålla regleringen. Jag ställer inte upp på beskrivningen att svensk fackföreningsrörelse är oansvarig.

Flexpensionen var en het fråga förra gången och i höstas slöts en principöverenskommelse mellan er och Almega. Hur går dina tankar i den frågan?

– Frågan om flexpension är en av våra allra viktigaste frågor långsiktigt, eftersom den dels bygger på att vi behöver öka avsättningen till framtidens pensioner, dels på ett förändrat arbetsliv där vi behöver jobba längre upp i åldrarna. Vi tecknade en principöverenskommelse i oktober och skakade hand på att göra allt vi kan för att hitta lösningar även inom Almegas företag. Tanken är att det ska varit färdigt innan februari övergår till mars. Det är en komplex process med åtta olika frågor som vi ska hitta lösningar på.

 

 

Martin Linder om…


Donald Trump

– Man ska värdera politiken. Den politik som Trump har gett uttryck för tror jag kan vara riktigt dålig med protektionism och avsteg från frihandels principer. Frihandel skapar jobb och tillväxt, som gynnar både svenskar och amerikaner. Både klimat- och säkerhetspolitiken skapar osäkerhet och osäkerhet är aldrig bra för ekonomin.

Brexit
– Det skakar också om. Under en period har vi vant oss vid en fri marknad i Europa och ekonomisk tillväxt genom frihandel inom EU. När en så stor ekonomi som Storbritanniens drar sig ur, så ställer det mycket frågor. Samtidigt ska man inte vara för dystopisk, det finns ett intresse från alla parter att hitta lösningar.

Ettåriga avtal
– Det är svårt att veta om det är något vi får vänja oss vid. Vi har som mål att teckna avtal som bidrar till att ge våra medlemmar långsiktiga reallöneökningar, bra villkor och långsiktiga pensionsavsättningar. Det viktiga är resultaten, inte avtalslängden. Fördelen med långa avtal är att de ger förutsägbarhet och vore bra för företagen, men långa avtal har inget egenvärde i sig.

 

Daniel MellwingJakob Stenberg

Publicerad av Daniel Mellwing och Jakob Stenberg den 2017-01-27 - 10:29 #ARBETSMARKNAD #AVTALSRöRELSE #KOLLEKTIVAVTAL

Veckans mest lästa / delade