Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Stig-Björn Ljunggren

”Ung Vänster uppträder som gravplundrare”

Ung Vänsters krav på att IKEA:s anställda skulle få dela på Ingvar Kamprads arv var osmakligt, men också ett kvitto på kommunismens död, skriver krönikören Stig-Björn Ljunggren.

Vid Ingvar Kamprads bortgång gjorde Ung Vänster snabbt ett uttalande där de krävde att IKEA:s 150 000 anställda skulle få dela på arvet. Kritiken mot det osmakliga i detta blev massiv. Och det var uppenbart att Vänsterpartiets ledning försökte slippa dras in i detta. Men samtidigt kan Ung Vänsters utspel ses som ett kvitto på att kommunismen död.

Jag ser det så här: Ung Vänster har sina rötter i en politisk rörelse som en gång i tiden hävdade att de bar fram en annan samhällsordning. Kapitalismen skulle avskaffas och det klasslösa samhället skapas. Det fanns ett alternativ till dagens jämmerdal. En befrielse från förtryck. Inledningen till mänsklighetens bästa tid.

Men denna ambition har de inte längre. Alternativsamhället har pulveriserats. Det är kapitalismen som lockar människor till stordåd.

Ung Vänster saknar alternativ. Därför uppträder de som gravplundrare, inte samhällsförändrare. Deras politiska förslag går ut på att hitta metoder att mjölka den kapitalistiska kossan.

”Ung Vänster saknar alternativ. Därför uppträder de som gravplundrare, inte samhällsförändrare.”

Det vi ser är en samling rentiärer, som vill ha avkastning på vad företagen skapar. De är en modern variant på de kupongklippare som kommunister förr avskydde eftersom dessa parasiter levde på andras arbete.

Och det är inte bara Ung Vänster som uppvisar denna tendens, utan den är en allmän karaktäristik på stora delar av vänstern och socialdemokratin. Den som lyssnar på socialdemokratiska kongressdebatter, eller läser socialdemokraters alster på nätet, kommer strax att upptäcka att nästan all energi ligger på fördelningspolitiken. Produktionen och dess villkor tas för given.

Speciellt tydligt är det förstås när vi betraktar hur offentlig sektor fungerar som arbetsplats. Där har det funnits stora möjligheter att skapa alternativa arbetsmiljöer, som tar tillvara arbetskraftens vilja till förkovran, skapa goda arbetsmiljöer och produktiva möjligheter för personalen.

Om socialismen hade varit en alternativ kraft till kapitalismens förtryck så borde det synas i de arbetsmiljöer där socialister har inflytande. Vilket det inte gör. Istället för att skapa konkreta alternativ ägnar de sig åt att skapa en gråtmild populistisk kleptokratisk ideologi.

Men samtidigt som denna salva avlossas mot de avmastade kommunisternas gravplundringsförsök så bör vi påminna om att det också finns borgerliga kritiker av den rentiära ekonomin. Att kapitalismen ersatt den entreprenöriella andan med casiomoral. Att kapitalismen blivit ansiktslös, representeras av anonyma fonder som saknar intresse av långsiktiga satsningar.

Den kritiken säger egentligen att sådana som Ingvar Kamprad inte bara har att tampas med ett tjyvaktigt skattesystem, utan också med ignoranta investerare.

Det vore synd om den diskussionen försvårades av plumpa snattare i politisk kapprock.

Publicerad av Stig-Björn Ljunggren
den 2018-01-31 under #KRöNIKA

Stig-Björn Ljunggren

Stig-Björn Ljunggren är statsvetare och krönikör. Han är flitig skribent i flertalet publikationer, däribland Piteå-Tidningen.

Läs alla krönikor