Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Andreas Bergh

Kapitalismen lyfte Sverige ur fattigdom

Vi har kapitalismen att tacka för vårt välstånd, skriver Andreas Bergh i en krönika.

Efter att lönerna för lågkvalificerad arbetskraft i Sverige hade stått still i flera hundra år, började de plötsligt öka i slutet av 1800-talet. Stora förbättringar för vanliga industriarbetare sammanföll med att industrikapitalismen svepte över Sverige. Vilka slutsatser kan vi dra av detta? Vilka slutsatser har vi dragit?

Det faktum att två samhällstrender sammanfaller i tiden, betyder som bekant inte nödvändigtvis att de har med varandra att göra. En snabb blick på historiska data är däremot tillräcklig för att resa frågetecken för idén att kapitalismen är skadlig för vanliga arbetare. Även mer detaljerade studier har visat att i Sverige, liksom i de flesta länder i världen, har kapitalismen bidragit till kraftiga förbättringar för arbetarna.

”Det är i icke-kapitalistiska länder som eliter kan ta från de svagaste och komma undan med det.”

Låter det konstigt? I så fall beror det sannolikt på att det råder stor oklarhet i den svenska samhällsdebatten kring vad kapitalism är för något. När kulturjournalisten Kajsa Ekis Ekman i vintras fick lägga ut texten om kapitalismen i Sveriges Televisions program Idévärlden, beskrevs kärnan som att det sitter någon där uppe som tjänar på dig och mig. Dylika missförstånd är tyvärr vanliga i Sverige.

I själva verket är kapitalism något helt annat. Den mest grundläggande kapitalistiska samhällsinstitutionen är den privata äganderätten. I samhällen där det privata ägandet inte är skyddat kan samhällets starka kan roffa åt sig utan att straffas. Det är i icke-kapitalistiska länder som eliter kan ta från de svagaste och komma undan med det.

Kapitalistiska ekonomier bygger på frivilligt ingångna avtal och rättsstatens principer gör att den part som inte håller sin del av avtalet straffas för detta. När äganderätt och avtalsrätt upprätthålls av staten, uppstår marknader där varor och tjänster köps och säljs. Priser uppstår och fungerar som signaler kring vad ekonomin efterfrågar mer av. Arbetsdelning främjas och människor specialiserar sig på vad de gör bäst.

Avtalet mellan arbetaren och kapitalisten är i grunden mycket enkelt. Arbetaren utför ett arbete åt kapitalisten, och får lön enligt avtal oavsett hur det går. Kapitalisten får vinsten om det går bra, men tar också förlusten om det går sämre.

Det finns flera skäl att påminna om allt detta. Ett är att det hjälper oss att förstå hur Sverige en gång lyfte sig ur fattigdomen. Framgångsrik näringsverksamhet skapade utöver vinst åt sina ägare också stigande löner för arbetarna och skatteintäkter för staten. Flera kapitalistiska reformer bidrog dessutom till en jämnare fördelning, genom att reformerna var viktigast för grupper som tidigare haft det särskilt tufft. Till exempel stärktes kvinnors ställning när näringsfriheten infördes och skråväsendet avskaffades.

Det kanske viktigaste skälet till att påminna om Sveriges historia som kapitalistiskt framgångsland, är att vi annars riskerar att ta välståndet för givet. Om vi lyckas värna äganderätten, avtalsrätten, rättsstaten och näringsfriheten kan framtiden bli lika framgångsrik som historien. Misslyckas vi lär det gå sämre – och vi kanske inte ens begriper varför!

Publicerad av Andreas Bergh
den 2017-05-03 under #KRöNIKA

Andreas Bergh

Andreas Bergh är välfärdsforskare och docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund samt Institutet för näringslivsforskning.

Läs alla krönikor