Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

”Krävs riktiga jobb i riktiga företag istället för extratjänster”

”Krävs riktiga jobb i riktiga företag istället för extratjänster”

Publicerat av Jakob Stenberg

Antalet extratjänster ökar kraftigt, från 2 000 till närmare 11 000. Men nu möter den fullt statligt subventionerade satsningen kritik från flera håll. ”Vi kan prata om olika program och lönestöd, men om vi ska få ner arbetslösheten och vinna EM-guldet i jobbskapande så måste vi ha reformer för riktiga jobb i riktiga företag”, säger Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.

Satsningen på extratjänster riktar sig främst till nyanlända eller långtidsarbetslösa och de flesta av jobben finns i kommunala verksamheter. Hela notan betalas av staten under maximalt två års tid. Efter en trög start satte regeringen under förra året press på kommuner och landsting för att fler personer skulle anställas på extratjänster. Antalet extratjänster ökade förra året från knappt 2 000 till drygt 11 000 tjänster.

Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg är nöjd över utvecklingen.

– Av de här 11 000 tjänsterna har hälften har gått till inrikes födda och hälften till utrikes födda. Grupper som står lite längre bort från den svenska arbetsmarknaden. Att då ha en insats som fungerar för båda grupperna och dessutom lika bra för båda könen känns väldigt bra, säger han till SVT.

Extratjänsterna möter nu hård kritik från flera håll. Centerpartiets chefsekonom Martin Ådahl har varnat för att tjänsterna kan tränga undan vanliga anställningar. Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, riktar också kritik mot satsningen.

– Jag ser tre problem med extratjänsterna. Undanträngning är en sådan, men det återstår att se omfattningen. Det andra handlar om att man lägger skattepengar på den här typen av konstgjorda åtgärder när människor istället skulle kunna få riktiga jobb i riktiga företag, säger han.

Hamilton tror även att signaleffekter spelar in.

– Det tredje är problematiken som det innebär när man lovar den typen av insats efter en viss tid, det gör att incitamenten för att söka riktiga jobb sjunker, säger han.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) avfärdar kritiken om att extratjänsterna tränger undan ordinarie anställningar.

– I det konjunkturläge vi har är risken mycket liten. Arbetsgivarna, inte minst i kommuner och landsting, skriker efter personal och behöver utbildad personal. Så det är inte så att man låter bli att anställa på vanliga tjänster, säger hon till Sveriges Radio.

En granskning av sajten Arbetsmarknad.se visar att nästan en tredjedel av de som hade en extratjänst i december 2017 tillhör grupper som generellt står nära arbetsmarknaden, som unga med gymnasial eller eftergymnasial utbildning. För exempelvis personer med funktionsnedsättningar har däremot antalet personer med extratjänster sjunkit rejält, enligt genomgången.

Inte minst är tjänsterna en dyr företeelse. Ekonomifakta visar att extratjänsterna fram till 2021 förväntas kosta omkring 30 miljarder kronor.

– Det behövs tydligare drivkrafter till arbete för de arbetssökande. Vi tror exempelvis att det vore bra med ett förstärkt rut-avdrag och att bemanningsföretag kan få en tydligare roll för att ge möjligheter för långtidsarbetslösa. Vi kan prata om program och olika lönestöd, men om vi ska få ner arbetslösheten och vinna EM-guldet i jobbskapande så måste vi ha reformer för riktiga jobb i riktiga företag, säger Edward Hamilton på Svenskt Näringsliv.

Jakob Stenberg

Publicerad av Jakob Stenberg den 2018-02-09 - 13:14 #ARBETSFöRMEDLINGEN #FöRETAGSAMHET

Veckans mest lästa / delade

En avtalsrörelse

– så går den till