Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Mostphotos, pressbild

Kompetenskrisen: Akut förarbrist slår mot alla branscher

Kompetenskrisen: Akut förarbrist slår mot alla branscher

Publicerat av Stina Bengtsson

Transportnäringen skriker efter kompetens. Och står bussar och lastbilar stilla drabbar det hela Sverige. Caj Luoma på Transportföretagen menar att det därför är extra viktigt att satsa på transportnäringens kompetensförsörjning. Nu satsar Transportföretagen själva tillsammans med IF Metall på högre kvalitet i gymnasieutbildningar.

Nästan varenda bransch saknar medarbetare och företag efter företag vittnar om att om det bara fanns människor att anställa så skulle de kunna utöka sina verksamheter. En av alla branscher med kompetensbrist och massor av lediga jobb är transportbranschen. Där skapas 250 nya jobb i veckan och fler kunde det vara, bara det fanns arbetskraft.

Caj Luoma är kompetensförsörjningsansvarig på bransch- och arbetsgivarorganisationen Transportföretagen. Han menar att det är extra viktigt med kompetensförsörjning i just transportnäringen.

– Transporterna är en förutsättning för att många andra branscher ska fungera. Stannar transporterna eller finns det flaskhalsar, så får det stora effekter ute i samhället, säger han.

Caj Luoma påpekar att såväl byggboom och infrastruktursatsningar påverkas mycket av transporttjänster. Han berättar att en betydande andel av transportsektorns tjänster handlar om just transporter till byggarbeten.

– Transporterna är oljan i hela maskineriet, säger han och menar att det därför är extra viktigt att satsa på transportnäringens kompetensförsörjning.

Transportföretagen består av nio olika förbund, med olika typer av transporter och olika behov. Inom lite mindre förbund, som till exempel Svenska flygbranschen, är inte behoven lika stora som i de lite större. Störst behov av arbetskraft finns inom bussbranschen, godstransport och logistik samt motorbranschen, det vill säga verkstäder.

30 000-40 000 saknas

Under 2017 gjorde Transportföretagen tillsammans med HUI Research en genomlysning av hur behoven ser ut i hela näringen. Resultaten är slående.

– Vi bedömer att fram till år 2030 är det 30 000–40 000 jobb som inte kommer att skapas på grund av kompetensbristen, berättar Caj Luoma.

– Vi kan konstatera redan nu att bilar, alltså transportfordon, står stilla idag. Om bussen inte kommer när du står och väntar på den, så beror det oftast på en av två saker: antingen är det tekniska problem, eller så är det helt enkelt för att det inte finns någon som kör fordonet, säger han.

Antalet stillastående fordon på grund av förarbrist har vuxit. Och enligt Caj Luoma orsakar kompetensbristen enorma bekymmer för både små och stora företag. Det är bussar som står still, gods som inte kommer fram i tid eller inte kommer fram alls och det är företag som inte kan utveckla sin affär.

– Det är många som jobbar mer och mer övertid. Eller så trollar företagen med knäna. Vd hoppar in bakom ratten eller liknande. De hittar lösningar, säger Caj Luoma samtidigt som han är noga med att poängtera att det är lösningar som inte håller på lång sikt.

Behov av långsiktiga lösningar

Och just det menar Caj Luoma är en av de stora hakarna – att transportnäringens kompetensbrist inte går att lösa på kort sikt. Han menar därför att såväl företagen, Transportföretagen, myndigheter och andra behöver ta höjd för att lösa transportproblemen på lång sikt. Han vill se olika typer av åtgärdspaket på såväl riksnivå som på regionala nivåer.

– Vi har nått fram till politikerna på riksnivå. Min bedömning är att de har förstått problemen. Men vi har inte nått lika långt på regional nivå, säger han.

Han menar att för att täcka de behov som finns räcker det inte med kommunala utbildningar, utan kommuner måste samarbeta för att skapa utbildningar på regional nivå.

– Våra utbildningar är kapitalintensiva. Antingen behövs fordonstekniska delar eller hela fordon. Därför behövs satsningar som innefattar flera aktörer, säger han.

Han menar att kommunpolitiker behöver samarbeta över kommungränserna och att statsbidragen bör ta höjd för regionala gymnasieutbildningar. Han menar också att det inte finns givna metoder för hur utbildningarna tas fram, utan att det alltid handlar om ad hoc-lösningar eller om enskilda eldsjälar som får ihop projekt.

– Det behövs resurser till det jag kallar för regionala stödstrukturer, så att goda ambitioner också blir verklighet, inte minst genom att man alltid vet vem som ska ansvara för vad, förklarar Caj Luoma.

Finns anledning att dimensionera utbildningar

På senare tid har det kommit fram forskarrapporter som visar att människor läser utbildningar som inte ger jobb samtidigt som att utbildningar som ger jobb har svårt att rekrytera elever. Caj Luoma säger att även om frågan är väldigt svår så kan det finnas anledning att dimensionera utbildningar efter behoven på arbetsmarknaden.

Men där är han också självkritisk. Han menar att företagen inom transportnäringen behöver bli bättre på att attrahera och behålla personal.

– Transportsektorn har under lång tid jobbat med att attrahera nya medarbetare. Men ungdomars förändrade syn på yrkesutbildningar i kombination med stora pensionsavgångar och minskande barnkullar har inneburit att problematiken har vuxit successivt under senare år, säger han.

– Samtidigt kan man efterklokt konstatera att hela transportsektorn borde ha satsat än mer på kompetensförsörjningen, fortsätter Caj Luoma.

Nått en gräns

Han menar att även om företagen har pratat om problemen i flera år har de nu nått en gräns där det inte går längre och att det har blivit ett hårt uppvaknande.

Men transportbranschen jobbar hårt för att komma i fas med kompetensförsörjningen. Och Caj Luoma framhåller att långsiktighet i branschen börjar med kvalitet i utbildningarna. Därför har branschen nu startat ett system som de kallar Motorbranschcollege.

– Kvalitet i utbildningssystemen driver rekrytering till branschen, säger han och berättar att Motorbranschcollege, som lanserades i september, nu har 22 skolor som har startat eller vill starta ett arbete för att stärka kvaliteten i sina gymnasiala utbildningar.

Motorbranschcollege är en metod där Transportföretagen tillsammans med IF Metall certifierar utbildningar utifrån sex krav som handlar om kvalitet och innehåll. Genom att kvalitetscertifiera utbildningarna hoppas Caj Luoma att fler och fler ska vilja välja en karriär inom transportnäringen – och att fler och fler politiker och skolor över hela landet ska vilja satsa på den utbildningen.

– Alla skolor vill ha en dialog med branschen. Vi ser till att branschen kommer till utbildningen, vi har tagit fram ett koncept för tekniktillgång, där försäkringsbranschen kan bidra med till exempel krockskadade fordon och vi subventionerar läromedel. Vi erbjuder nätverk och konferenser.

”Kan anställa 80 imorgon bitti”

Caj Luoma menar att för dem som genomgår en utbildning enligt Motorbranschcollege eller liknande så finns det jobb.

– Jag vet företag som kan anställa 80 personer imorgon bitti. Hundra procent av de som går Motorbranschcollege kommer få jobb mycket snart efter examen, avlutar Caj Luoma.

Stina Bengtsson

Publicerad av Stina Bengtsson den 2018-01-30 - 11:10 KOMPETENSFöRSöRJNING

Veckans mest lästa / delade

Tillsvidare eller tidsbegränsat

– vad är skillnaden?