Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Kompetensbrist bromskloss för svensk ekonomi

Kompetensbrist bromskloss för svensk ekonomi

Publicerat av Daniel Mellwing

Arbetsgivare söker personal med ljus och lykta men hittar inte rätt kompetens. Samtidigt står många utan arbete. Något är fel, enligt Nils Karlson, vd på Ratio. ”Det är anmärkningsvärt med tanke på alla satsningar som gjorts på arbetscoacher, utbildningar, Arbetsförmedlingen och så vidare”, säger han.

Företagen har svårt att rekrytera personal nästan oavsett bransch, konjunkturläge och region trots att regeringar under flera års tid har satsat stora summor på utbildning, arbetsförmedling och matchning, betonade Johanna Grönbäck, projektledare för Ratios forskningsprogram Kompetens för tillväxt, i samband med att projektets slutrapport presenterades.

– Vi har många som inte får ett arbete samtidigt som företagen inte kan rekrytera. Något är fel. Det här är förmodligen Sveriges största framtidsfråga. Att lösa kompetensbristen är avgörande för individer, företag och samhälle, sade hon.

Ratios kompetensprojekt har pågått under flera år och omfattar nästan 50 studier på området. Det finns mycket att göra, det handlar om komplexa frågor och det tar tid att förändra ett system som är dysfunktionellt, konstaterade Nils Karlson, vd på Ratio.

– Arbetsgivare söker personal, men det blir allt svårare att matcha arbetssökande med de platser som finns. Det är anmärkningsvärt med tanke på alla satsningar som gjorts på arbetscoacher, utbildningar, Arbetsförmedlingen och så vidare, sade han.

Matchningsproblemen på arbetsmarknaden har även resulterat i att personer är överutbildade, den som har ett arbete hamnar på fel ställe och får inte avkastning på investeringar i utbildning, påpekade Nils Karlsson. För att lösa kompetens- och matchningsproblemen krävs en rad åtgärder, det räcker inte att fixa till enstaka pusselbitar.

– Utbildningarnas kvalitet och relevans måste stärkas, arbetsgivarnas medverkan och delaktighet behöver bli bättre och missmatchningen på arbetsmarknaden behöver åtgärdas. Dessutom måste vi hantera digitaliseringen och utveckla människor som jobbar. Vi måste få till alla pusselbitarna och kompetenspusslet måste fogas samman, sade han.

Institutioner, utbildningar och företag måste samverka betydligt bättre än i dag, betonade han.

– Det är helt avgörande för tillväxt, företag och nya jobb.

Anna Ekström, gymnasie- och kunskapsminister, kände igen problemen. Brister i utbildningssystemet drabbar med obönhörlig kraft näringslivets kompetensförsörjning. Brist på kompetent arbetskraft har länge varit ett återkommande tema i de samtal hon har med arbetsgivare. Ett problem är ett sjunkande söktryck till gymnasieskolans yrkesprogram. Det finns en felaktig bild att den som väljer yrkesprogram ska bli vid sin läst, menade hon.

– Vi har för få som söker, och vi har för få som går ut med fullständig gymnasieexamen. Det är ett stort bekymmer. Sedan har vi en stor grupp nyanlända som kommer att vara en utmaning. En för liten andel på introduktionsprogrammen blir behöriga för vidare studier, sade hon.

Sammantaget leder det fram till en jättestor brist för företagen, och i andra änden kommer det ut unga med svaga chanser på arbetsmarknaden, betonade hon.

– Skillnaden mellan den som har och den som inte har gymnasieutbildning har ökat under senare år, sade hon.

Mer fokus på vuxenutbildning, regionala samarbeten och påbyggnadsbara utbildningar är vägen att gå, framhöll hon. Bland annat planerar regeringen så kallade Yrkespaket för att möta efterfrågan.

– Yrkespaket är inte hela gymnasieutbildningar, men kan göra att man kan få jobb. Går man ut med Yrkespaket får man ett papper på att man kan något, även om man inte har en gymnasieexamen. Dessa ska vara påbyggnadsbara så att man kan få en gymnasieutbildning i ett senare skede, sade hon.

Enligt Leif Östling, ordförande Svenskt Näringsliv, är det avgörande med tätare och bättre samarbeten mellan näringslivet, akademin och gymnasieskolan, så att elever får praktisk erfarenhet från verkligheten. Han flaggade även för attitydproblem hos unga i arbetslivet, som till viss del grundar sig i utbildningsmiljön.

– När jag är ute och pratar med företagare säger de ofta att de har problem med personer som inte kommer i tid och som prioriterar andra saker än jobbet. Anställer de tio stycken kan fem ha droppat av efter några månader, sade han.

Digitaliseringens framfart ställer nya krav på framtidens arbetskraft, framhöll Martin Linder, ordförande Unionen.

– Vi utbildar oss mycket innan vi går ut i arbetslivet, men vi är utsatta för ett starkt omvandlingstryck, vilket gör att vi måste lära under hela livet. Det här måste utbildningssystemet och även näringslivet förstå mycket bättre. Systemet måste riggas för ett livslångt lärande, sade han.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-04-27 - 12:43 #ARBETSMARKNAD