Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Kemiindustrierna: 1 500 fler enkla jobb om kostnaderna minskar

Kemiindustrierna: 1 500 fler enkla jobb om kostnaderna minskar

Publicerat av Stina Bengtsson

70 procent av företagen inom innovations- och kemiindustrierna skulle kunna sysselsätta fler med låga kvalifikationer om det var billigare att anställa. Samtidigt skriker samma företag efter människor med hög kompetens. Det är en komplex arbetsmarknadssituation som IKEM visar upp i sitt senaste konjunkturbrev.

– Min bild är att det finns mycket jobb inom industrin där företagen skulle kunna anställa människor med låga kvalifikationer, men det är för dyrt att anställa, säger IKEM:s vd Jonas Hagelqvist.

Han menar att det handlar om jobb som inte finns i dagsläget, för de har rationaliserats bort, men det är jobb med låga trösklar där till exempel nyanlända och långtidsarbetslösa skulle få ett steg in på arbetsmarknaden.

– På vilken arbetsplats som helst idag upplever människor att det finns saker som behöver göras, men att det inte finns resurser för att anställa människor som kan utföra dem. Och det handlar då om lite enklare uppgifter, förklarar Jonas Hagelqvist.

Nyligen presenterade fack och arbetsgivare ett förslag till lösning för de så kallade enkla jobben, en lösning som kallas etableringsanställningar. Om lösningen blir verklighet innebär den att nyanlända och långtidsarbetslösa under två år kan arbeta på företag som betalar 8 000 kronor i månaden. Resterande summa, upp till ett slags minimilön, betalar staten. Jonas Hagelqvist ställer sig positiv till alla lösningar som innebär att det blir billigare att anställa. Bland IKEM:s medlemmar säger 70 procent av företagen att de är beredda att sysselsätta fler på enkla jobb om lönekostnaden är lägre.

– Trösklarna är för höga. Potentialen inom våra företag är ungefär 1 500 fler människor i sysselsättning om trösklarna sänks. Tänk då potentialen i hela det privata näringslivet, säger han.

Samtidigt som trösklarna är för höga för människor med låga kvalifikationer är också behovet stort av människor med hög kompetens. Arbetsmarknadsnytt har tidigare skrivit om att det inom en tioårsperiod behöver 13 000 tjänster ersättas inom innovations- och kemiindustrierna. Hälften av dem är högkvalificerade. Enligt det konjunkturbrev som IKEM presenterar idag vill nästan hälften av medlemsföretagen öka sina investeringar i forskning- och utveckling. En dryg femtedel vill öka investeringarna med 20 procent eller mer. Det är omfattande satsningar, men det finns en risk att de hamnar i andra länder. Flaskhalsen är kompetent personal.

Det finns alltså en kontrast mellan jobb med låga trösklar och högkvalificerade jobb.

– Det ena utesluter inte det andra. Och det handlar om helt olika målgrupper, säger Jonas Hagelqvist och förklarar att på de högkvalificerade jobben behövs till exempel välutbildade kemister och andra yrkesutbildade till industrin.

– De finns en del med den kompetensen bland de nyanlända som kommer till Sverige och vi jobbar ju mycket med validering för att få in dem i arbete i vår bransch. Men huvuddelen måste komma från utbildning i Sverige, fortsätter han.

Jonas Hagelqvist menar att högskolorna behöver bli bättre på att utbilda människor till yrken där det finns jobb. Och där får han medhåll från forskningen. Att högskolornas utbildningar inte tar hänsyn till arbetsmarknadens behov konstaterade författarna till boken Högskola i otakt tidigare i höst.

Men det finns också ett behov av yrkesutbildade medarbetare. Nyligen meddelade regeringen att den satsar drygt 300 miljoner kronor på att utveckla de svenska yrkesutbildningarna. Och det är något som IKEM har efterlyst.

– Fler unga människor måste välja yrkesutbildningar inom industrin. Där är den stora utmaningen att få upp ett intresse hos unga människor. Och då behöver våra företag visa sig mer, för att ungdomarna ska förstå att det här är roliga och intressanta jobb med bra villkor, avslutar Jonas Hagelqvist.