Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Riksbanken

Riksbankens inflationsmål under attack

Riksbankens inflationsmål under attack

Publicerat av Daniel Mellwing

Trovärdigheten för inflationsmålet har fått sig en törn. Samtidigt pågår heta diskussioner om inflationsmålet överhuvudtaget har relevans för kommande avtalsförhandlingar? Arbetsmarknadsnytt tar tempen på flera tunga ekonomer i debatten.

Trots en lång period med låg inflation och låga inflationsförväntningar fortsätter Riksbanken att kriga för inflationsmålet på 2 procent. Riksbanken har bland annat köpt statsobligationer för 245 miljarder kronor för att få fart på inflationen. Samtidigt befinner vi oss i en nollräntemiljö, betonar Cecilia Hermansson, seniorekonom på Swedbank och ordförande i Industrins ekonomiska råd. ”I många länder, inklusive Sverige, har penningpolitiken kommit till vägs ände”, sade hon nyligen i en artikel på Arbetsmarknadsnytt.

Inför avtalsrörelsen är förväntningarna alldeles för högt ställda eftersom inflationstakten de senaste 20 åren har legat runt 1,1 procent, anser flera bedömare. Den senaste prognosen från Riksbanken är att 2-procentsmålet kommer att nås under 2017.

Mats Kinnwall, chefekonom på Industriarbetsgivarna, anser att den inhemska inflationen saknar relevans för den internationellt konkurrensutsatta industrin.

– Konkurrenskraften bestäms av produktivitet och kostnader relativt omvärlden, och industriföretagen är i stor utsträckning pristagare på världsmarknaden. Svensk industri kan således inte bära högre kostnadsökningar än i konkurrentländerna, oavsett svensk BNP-tillväxt, arbetslöshet, inflation och så vidare. Dessa inhemska faktorer har mycket liten relevans för konkurrenskraften, och därmed avtalsförhandlingarna, säger han.

Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, är inne på samma spår. ”För våra medlemsföretag är det producentpriserna som spelar roll. Det går ju inte att komma utomlands och säga att man vill höja priserna för att Riksbanken vill ha en inflation på två procent. Det är kunder i Tyskland, Dubai eller Kina inte ett dugg intresserade av”, sade han i en intervju med Arbetsmarknadsnytt inför den gångna avtalsrörelsen.

Ola Pettersson, chefekonom på LO, betonar däremot att det är viktigt att arbetsmarknadens parter utgår från inflationsmålet i kommande avtalsrörelse. Att inflationsmålet är en slags bottenplatta för löneökningarna. Han medger dock att inflationsmålets roll i lönebildningen har varit hotad eftersom trovärdigheten fått sig en törn.

– Inflationen börjar närma sig målet, även om det går långsamt. Men vi kan nog förutse att inflationsmålets trovärdighet kommer att diskuteras i avtalsrörelsen, vilket är ett misslyckande. Den diskussionen ska vi inte behöva ha i det sammanhanget, sade han under ett seminarium anordnat av LO.

Henry Ohlsson, vice Riksbankchef, var med på samma seminarium. 2014 var han med i Industrins ekonomiska råd och var då djupt bekymrad över att inflationsförväntningarna på fem års sikt låg under 2-procentmålet.

– Vi gjorde ett stort nummer av detta i en rapport. Det är lite ödets ironi att jag sedan blev ansvarig för det jag kritiserade, sade han.

Men i dag anser Henry Ohlsson att inflationsmålet är trovärdigt.

– Vi ser att inflationstakten har börjat stiga oavsett mått. Månadssiffror varierar men vi rör oss mot inflationsmålet. Femårsförväntningarna är nästan där, och även på andra horisonter rör vi oss uppåt, sade han.

Enligt honom är förklaringen en expansiv penningpolitik, som också haft realekonomiska effekter.

– Vi har en god konjunktur, BNP-tillväxten har det senaste året varit hög, även om den är något dämpad just nu. Dessutom faller arbetslösheten, sade han.

Däremot ser han en del tuffa utmaningar. Tudelningen på arbetsmarknaden ökar kraftigt och utrikes födda har inte dragit nytta av konjunkturförbättringen, betonade han.

Henry Ohlsson är medveten om att förtroendet för inflationsmålet är ifrågasatt och öppnade för en diskussion kring alternativa sätt att tolka inflationsmålet. När 2 procentsmålet infördes 1995 var det KPI som var målvariabel. Men det finns flera tänkbara mätvariabler, betonade han.

– När Riksbanken sänker räntan så sjunker bostadskostnaderna, vilket kan dämpa inflationstakten (KPI). Men måttet KPIf mäter KPI med fast ränta. Inom euroområdet används ytterligare ett mått på inflationen. Det finns för och nackdelar med alla mått. Man kan också tänka sig intervallmått med större tolerans för avvikelser. Jag hoppas att vi framöver kan se en bred och djup diskussion kring de här frågorna, sade han.

Lars Jagrén, chefekonom på Unionen, vill trots allt att inflationsmålet ska vara en utgångspunkt för avtalsförhandlingarna. ”En viktig förutsättning som stärkts är inflationsmålets trovärdighet”, sade han nyligen i en intervju med Arbetsmarknadsnytt. Men Anna Breman, chefekonom på Swedbank, anser att Riksbanken kommer att behöva mycket tur för att nå 2-procentsmålet. Riksbanken måste förlita sig på oväntade yttre faktorer som oljepriser och att kronan stannar kvar på en svag nivå, betonar hon. Hon är kritisk till ett tolerantare intervallmått.

– Jag tror det skulle tolkas som att inte ens Riksbanken tror att vi kan nå 2 procents inflation. Det skulle inte vara bra ur ett trovärdighetsperspektiv, sade hon.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2016-10-07 - 13:29 #ARBETSMARKNAD #AVTALSRöRELSE #INFLATION #KONJUNKTUR