Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: TT

Industriföretagare: Dagens ingångslöner gör det svårt att anställa

Industriföretagare: Dagens ingångslöner gör det svårt att anställa

Publicerat av Redaktör

Höga ingångslöner gör det svårt att förlägga enklare jobb i Sverige, inte minst när konkurrentländer har betydligt lägre ingångslöner. Det menar Adrian Robért, vd på Lamiflex.  ”Den svenska modellen att folk ska vara välutbildade är bra, men det finns massa arbete som behövs göras som inte kräver längre utbildning”, säger han.

Avtalsförhandlingarna pågår för fullt inför att Teknikavtalet går ut den sista mars. I årets avtalsrörelse har LO krävt 2,8 procent i löneökningar och en särskild satsning för personer som tjänar under 24 000 kronor. Arbetsgivarsidan å sin sida betonar att löneökningarna inte får överstiga 1,5 procent och accepterar inte den konstruktion som LO:s låglönesatsning innebär.

Adrian Robért är vd på Lamiflex, ett industriföretag som levererar förpackningslösningar som material, maskiner och metoder för stål-, aluminium- och kabelindustri över hela världen. Lamiflex startade 1992 och har idag 50 anställda, varav merparten arbetar på huvudkontoret i Nyköping.

Enligt Arbetsförmedlingens månatliga statistisk sjunker arbetslösheten totalt sett i Sverige. Parallellt ökar tudelningen på arbetsmarknaden. Under 2016 minskade arbetslösheten tydligt bland inrikes födda, men ökade bland utrikes födda.

I ett läge där många vill komma in i värmen borde trösklarna för att anställa den lägre utbildade delen av befolkningen sänkas, enligt Adrian Robért.

– För anställda hos oss med högre utbildning upplever jag inte löneläget som särskilt problematiskt. Däremot när det gäller enklare produktionsjobb är det frustrerande. Den svenska modellen att folk ska vara välutbildade är bra, men det finns massa arbete som behövs göras som inte kräver längre utbildning. Dessa arbeten är bra, riktiga och viktiga jobb som kräver handpåläggning, men med dagens ingångslöner blir det svårt att förlägga denna enklare sorts arbete i Sverige.

De löneökningar som har skett under senare år är problematiska, inte minst då personalkostnaderna är betydligt lägre i konkurrerande europeiska länder, betonar han.

– Kostnaderna för en kollektivanställd är mer än fyra gånger så hög i Sverige jämfört med till exempel Slovakien. En som är nyanländ i Sverige och kämpar med språk, teoretiska färdigheter och kultur rättfärdigar inte denna merkostnad ur bolagets perspektiv.

– Självklart blir det svårt när arbetskraftskostnaderna höjs mer i Sverige än i omvärlden. Så ser verkligheten ut. Jag efterfrågar en tydligare vision hos våra politiker. Om vi på sikt inte vill ha någon fabriksproduktion i Sverige så är det bara att fortsätta på den inslagna vägen. Men om vi vill behålla fabriker och underlätta att personer med kortare utbildning ska komma in på arbetsmarknaden, då krävs det nya visioner hos våra folkvalda, säger Adrian Robért.

Redaktör

Publicerad av Redaktör den 2017-02-28 - 10:10 #AVTAL17

Veckans mest lästa / delade

Tillsvidare eller tidsbegränsat

– vad är skillnaden?