Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

”Industriavtalet har varit en kassasuccé”

”Industriavtalet har varit en kassasuccé”

Publicerat av Daniel Mellwing

Industriavtalet och Harry Potter firar 20 år i år. Båda är kassasuccéer, betonade Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM och Livsmedelsföretagen, under ett seminarium i Almedalen.

Under 70- och 80 talen präglades lönebildningen av stor oreda. Vi såg kraftiga nominella löneökningar, men i lönekuverten fick löntagarna ingenting, betonade Nils Karlson, vd på Ratio under ett seminarium.

– Men så fick vi Industriavtalet och konkurrenskraften och tillväxten ökade. Det har varit en fantastisk utveckling. Tittar man på produktiviteten, det som skapar tillväxt i en ekonomi, så är det industrin som stått för det här, sade han.

Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM och Livsmedelsföretagen, höll med. Han liknade Industriavtalet med karaktären Harry Potter, båda firar 20 årsjubileum i år.

– Industriavtalet är magiskt, nydanande och gillas av nästan alla utom Calmfors. Liksom Harry Potter har det också varit en enorm kassasuccé. Vi har sett en reallöneförstärkning med 60 procent under de här 20 åren, sade han.

Kritik mot normen

Men den senaste tiden har modellen där industrin normerar, eller sätter märket, för övriga arbetsmarknaden kritiserats från olika håll. Inte minst Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, har kritiserat industrins märkessättande roll. Bland annat menar han att dagens system inte hanterar nödvändiga relativlöneförändringar, vilket har lett till en brist på till exempel lärare och sjuksköterskor. Calmfors lösning är att låta lönerna öka snabbare i växande hemmamarknadssektorer än i internationellt konkurrensutsatta verksamheter.

Men han har fått mothugg från flera håll, så också på seminariet. Eventuella rekryteringsproblem i kommuner och landsting får lösas lokalt, och inte genom högre centrala avtal än för industrin, menar Sveriges kommuner och landsting, SKL.

– Vi värnar märket och Industriavtalet, sade Annika Wallenskog, chefekonom på SKL.

Utan Industriavtalet rasar katedralen

Den svenska modellen är uppbyggd av flera olika byggstenar, där Industriavtalet är en av dem, förklarade Nils Karlson.

– Om den svenska modellen är en katedral är industriavtalet slutstenen. Utan slutstenen så rasar katedralen. Industriavtalet är en garant för konkurrenskraft, tillväxt och reallöneutveckling, sade han.

Industriavtalet består av två delar. Dels av ett förhandlingsordningsavtal, som inte minst ska hantera de generösa konfliktreglerna. Men det består också av ett utvecklings- och samarbetsavtal, som handlar om att stödja industriell utveckling, teknologisk trend, innovationer och annat.

– Syftet är att åstadkomma industriell utveckling och att undvika konflikter, för man vet att konflikter är så otroligt kostsamt och destruktivt för industrins och Sveriges utveckling. Det handlar om ett gemensamt partsansvar, sade han.

En facklig kartell ska hålla ihop den ena sidan, och en arbetsgivarkartell ska hålla ihop den andra. Fackliga organisationer och arbetsgivare som inte har förhandlingsordningsavtal tvingas alltså in i samma modell. Det är oerhört komplext, sade Nils Karlson.

– Knappt 15 procent normerar för resten av arbetsmarknaden och tar ansvar för konkurrenskraft, utvecklingskraft och så vidare. Det har varit en succé, en otrolig skillnad jämfört med de normlösa perioderna, sade han.

Problemet generösa konfliktregler

Men den svenska modellen har flera utmaningar, betonade han. För det första är det problematiskt att Riksbanken inte har varit trovärdig, det finns oklarheter kring inflationsmålet. En annan risk är att den starka centraliseringen och kartellsamverkan bidrar till höga ingångslöner och en sammanpressad lönestruktur. Men framför allt är det konfliktreglerna som är det stora problemet, menade han.

– Industriavtalet är den minst problematiska delen i den svenska lönebildningens ramverk. Problemen ligger snarast i konfliktreglerna och hur kollektivavtalen tillämpas samt hur inflationsmålet tolkas, sade han.

Sverige har en av de mest generösa konfliktreglerna i världen, vilket arbetsgivarna menar har pressat upp löneökningarna.

– Vi har länge legat för högt i en internationell jämförelse vilket påverkat konkurrenskraften. Det är inte så att företagen flyttar alla på en och samma dag. Industrierna dör sotdöden helt enkelt, sade Marcus Dahlsten, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Enligt Marie Nilsson, förbundsordförande på IF Metall, är tolkningen av märket för strikt.

– Vi kan inte ha en normering som är på hundradelen, utan måste ha som ett gummiband som tillåter vissa skillnader. Men med smärre förändringar tror jag att Industriavtalet kan hålla i 20 år till, sade hon.

Är industriavtalets dagar räknade?
Nu avgörs industriavtalets framtid
Chefekonomer försvarar industrinormen

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-07-04 - 15:43

Att sluta på en

arbetsplats