Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Fredrik Sandberg / TT

Illavarslande trend för svensk industri

Illavarslande trend för svensk industri

Publicerat av Redaktör

Den svaga globala konjunkturen följs av en avtagande svensk tillväxt. Det konstaterade industrins chefsekonomer under en pressträff om den ekonomiska utvecklingen. ”Det är dags att svensk industri tar ett steg tillbaka och reflekterar över vad som har skett under de senaste åren. Men konkurrenskraftsmässigt behöver vi ta ett steg framåt”, sade Carl Eckerdal, IKEM.

Sammanlagt består den svenska industrin av 27 000 tillverkande företag som sysselsätter direkt en halv miljon svenskar och lika många indirekt. Globalt har tillväxten på viktiga exportmarknader bromsat in eller stannat på historiskt låga nivåer. En allvarlig utveckling för ett exportberoende land som Sverige, konstaterade industrins ekonomer.

– Sedan finanskrisen har vi sett ett hack i kurvan för svensk tillverkningsindustri. Exporten har gått ner och volymerna har tagit storstryk. Det har inneburit att vi kunnat ge jobb till färre, sade Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen och IKEM – Innovation- och kemiindustrierna.

Eckerdals recept för att bryta trenden är åtgärder som stärker den svenska industrins konkurrenskraft.

– Vi måste vårda den industri vi har kvar i Sverige.

Arbetskraftskostnaden i Sverige har stigit mer än i viktiga konkurrentländer, vilket har kostat 120 000 industrijobb på tio år och sedan år 2000 är 165 000 färre sysselsatta.

Svensk industri är väldigt exponerad för det som händer i omvärlden, en omvärld med en dramatisk inbromsning i produktivitet och där inget tyder på att världsekonomin håller på att ta fart. Addera valet av Trump till USA:s president, Brexit-omröstningen och starkare protektionistiska strömningar, och läget blir ännu mer osäkert.

I en sådan situation är det olyckligt att lägga ytterligare kostnader i form av ökade reallöneökningar på svensk industri, konstaterade Mats Kinnwall, chefsekonom Industriarbetsgivarna.

– Det är allvarligt att avmattningen sker kraftigast i industrin, även för Sveriges del.

Ofta lyfts bilindustrin fram som en bransch som går bra.

– Det är bra fart i bilindustrin, annars är det ett sluttande plan. Bilindustrin står för mindre än hälften så totalt sett har vi en nedgång, sade Anders Rune, chefsekonom Teknikföretagen, som konstaterade att utvecklingen under 2016 varit svagare än väntat.

Nyckeln för att vända utvecklingen är en stärkt svensk konkurrenskraft.

– Vi har ett stort behov av att svensk konkurrenskraft avancerar, inte rör sig sidledes. Mycket kontrollerar vi inte utan bygger på delar som svensk industri inte har i sina händer, betonade Carl Eckerdal, IKEM.

– Ett verktyg som vi däremot har är arbetskraftskostnaderna, som har tillåtits springa iväg. Vi har inte råd att fortsätta ligga i framkant när det gäller arbetskraftskostnader. Det är dags att svensk industri tar ett steg tillbaka och reflekterar över vad som skett under de senaste åren. Men konkurrenskraftsmässigt behöver vi ta ett steg framåt.

Från fackligt håll är bilden i mångt och mycket densamma. Lars Jagrén, chefsekonom Unionen, instämde i industrins betydelse, men betonade att Sverige är i en högkonjunktur.

– Världen tar inte fart, men det ser inte uselt ut med en tillväxt på tre procent. Norden ser lite ljusare ut. Det är positivt att Ryssland och Brasilien inte faller. Men visst finns gott om osäkerhet i europeiska länder och i USA, som riskerar slå mot Sverige

– Vi har en lite ljusare bild av svensk konkurrenskraft. Därmed inte sagt att den inte kan förbättras ännu mer. Jag tror att vi ska prata mer om långsiktiga utveckling som kompetensutveckling, entreprenörskap och liknande.

 

Läs också:
Många företag har försvunnit
Svenska teknikföretag bromsar in
Svenska jobb fortsätter flytta utomlands

 

 

Jakob Stenberg

Redaktör

Publicerad av Redaktör den 2016-11-16 - 11:46 #ARBETSMARKNAD #AVTALSRöRELSE

Veckans mest lästa / delade

Tungviktarna

på arbetsmarknaden