Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: TT

IKEM: Höga löneökningar urholkar konkurrenskraften

IKEM: Höga löneökningar urholkar konkurrenskraften

Publicerat av Jakob Stenberg

Löneökningarna blev för höga under den gånga avtalsrörelsen, enligt Lars Askelöf, förhandlingschef IKEM. Han befarar att så även blir fallet efter vårens förhandlingar. ”Det innebär ett ytterligare tapp i konkurrenskraft. Det blir besvärligt och drabbar delar av industrin”, säger han.

”Höga löneökningar är uteslutet”. Så löd budskapet från Lars Askelöf, förhandlingschef på Innovations- och Kemiindustrierna, när Arbetsmarknadsnytt träffade honom för ett år sedan, precis innan avtalsrörelsen drog igång. I backspegeln konstaterar han att så ändå blev fallet.

– Löneökningarna blev för höga, det var den allmänna meningen på arbetsgivarsidan och inte minst hos våra medlemsföretag. Vi hade hellre sett att kostnadsnivåerna hade börjat på en etta istället för en tvåa.

– Det som var positivt var möjligen att det var en nedåtgående kurva jämfört med avtalet innan, och det var bra att märket höll. Oron var stor innan och det blev nästan en förvånansvärt stark lojalitet till märket, med tanke på alla högljudda röster innan, säger Lars Askelöf.

Att märket landade högt beror på de inneboende obalanserna som finns på arbetsmarknaden, inte minst spänningarna inom LO och de krav som fördes fram från de inhemska sektorerna, enligt IKEM:s förhandlingschef.

– Byggnads menar ju att deras aktiviteter inför och under förhandlingarna kring märket innebar att märket blev högre än det annars skulle ha blivit. Det kan man ha olika uppfattningar om, men det går inte att utesluta att det hade en viss påverkan.

Vad talar för att det inte blir för högt den här gången?

– Inte mycket. Det är väldigt mycket som talar för att vi även efter nästa avtalsrörelse kommer att tycka att avtalet blev för högt. Spänningarna inom LO är om möjligt ännu större nu. Byggindustrin går jättebra, men samtidigt tyder Konjunkturinstitutets senaste rapport på att industrin går in i en ny nedåtgående spiral. Om det fortsätter så kommer problemen från i fjol bara att bli större.

Flera bedömare spår att det inte blir någon LO-samordning. Nyligen menade Anders Ferbe, ordförande IF Metall, att konflikterna som fanns under förra hösten inte är lösta.

– Om samma diskussioner påbörjas nu, ser jag små förutsättningar för en LO-samordning, sade Anders Ferbe, ordförande IF Metall, i en intervju med Arbetsmarknadsnytt.

Lars Askelöf instämmer i beskrivningen, men betonar samtidigt att en samordning ändå kan bli problematisk.

– Det riskerar leda till yrkanden som blir ännu högre än vad de annars skulle vara. Det är fullt tänkbart att det bästa möjliga är att det inte blir någon samordning. Det ger Facken inom industrin en möjlighet att hålla sina yrkanden på en lägre nivå och så småningom tvinga in sina kamrater inom LO till det märke som har skapats.

IKEM företräder närmare 1400 företag med sammanlagt 70 000 medarbetare. Den internationella konkurrensen är stenhård för branscherna. Lars Askelöf upplever att Facken inom industrin har en stor förståelse för konkurrenskraftens roll, men att facken inom 6F saknar förståelse för problematiken.

Om det blir för höga löneökningar ännu en gång, vad innebär det för era medlemsföretag?

– Det innebär ett ytterligare tapp i konkurrenskraft. Trycket på dem att skapa möjligheter för produktivitetsförbättringar blir större. Så det blir besvärligt och kommer drabba vissa delar av industrin, säger Lars Askelöf.

Han medger att arbetsgivarsidan har misslyckats med förklara den konkurrensutsatta industrins roll. När vissa medier förmedlar en bild av att Sverige går som tåget, blir det en uppförsbacke att på ett pedagogiskt sätt förklara det allvarliga i situationen.

– Där kommer vi med trista nyheter och det är en utmaning att förklara.

För de allra flesta arbetstagare innebär den gångna avtalsrörelsen avtal som sträcker sig över ett år. Lars Askelöf tror att risken, eller möjligheten, för korta avtal framöver blir allt större.

– Alla vill ju egentligen ha längre avtal. Nu har vi kommit i ett läge där facken är ännu mer sugna på långa avtal än vad vi är, med tanke på omvärldsfaktorer. I och med att delar av omvärlden är skakig lär företagen inte vara lika villiga att ha längre avtal.

Så det behöver inte vara dåligt med ettåriga avtal?

– Det är klart att det är olyckligt med ettåriga avtal, men inte om alternativet är ännu sämre.

Blir det svårt att få igång arbetsgrupper om det är korta avtal?

– Jo, så är det och så har det alltid varit. Korta avtalsperioder ger lite utrymme för arbete med avtalsinnehållet.

Ingångslönerna var en nyckelfråga under de senaste förhandlingarna, men ingångslönerna sänktes inte. Under våren blev den politiska debatten om ingångslöner allt hetare och flera röster höjdes för att politiker bör lagstifta om ingångslöner.

– Höga ingångslöner gör att möjligheterna till nyanställning och att skapa arbeten minskar. Där är det låst läge mellan oss och facken. Det är starka principiella frågor för fackförbunden.

Bör politiker ta ett större ansvar?

– Vi hoppas inte det. I diskussionen om lagstadgade minimilöner finns det argument för och emot. Vi är än så länge av den uppfattningen att parterna ska bestämma.

Jakob Stenberg

Publicerad av Jakob Stenberg den 2016-10-04 - 10:23 #AVTAL16 #KONKURRENSKRAFT

Arbetsfred

eller konflikt?