Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Bertil Ericson/TT

Höjd arbetsgivaravgift kan ge kraftigt ökad ungdomsarbetslöshet

Höjd arbetsgivaravgift kan ge kraftigt ökad ungdomsarbetslöshet

Publicerat av Daniel Mellwing

Ytterligare höjningar av arbetsgivaravgiften för unga riskerar att leda till att ungdomsarbetslösheten ökar kraftigt och att utanförskapet växer, betonar Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskingschef vid HUI Research. ”De negativa effekterna av en höjning är mycket större än de positiva av en sänkning”, säger han.

Den första augusti i år fördubblades arbetsgivaravgiften för unga till 25,46 procent. Nästa sommar är det dags igen, i juni planerar nämligen regeringen att höja arbetsgivaravgiften för unga till 31,42 procent. Med andra ord slopas nedsättningen helt och hållet. Regeringens motiv för höjningarna är att reformen har varit dyr och endast haft en marginell effekt på sysselsättningen. Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef vid HUI Research, höjer ett varningens finger. Han menar att regeringen kraftigt underskattat hur stora negativa effekter en höjning av arbetsgivaravgiften för unga kan ge.

– Risken är att en höjning leder till en kraftig ökning av ungdomsarbetslösheten. Vår forskning visar att sänkningar och höjningar av arbetsgivaravgiften inte är symmetriska, de ger olika stor effekt på sysselsättningen. De negativa effekterna av en höjning kommer att vara mycket större än de positiva av en sänkning, säger han.

Anledningen är att löner är flexibla uppåt men väldigt stela nedåt, betonar Sven-Olov Daunfeldt. Enligt forskningsinstitutet IFAU har de tidigare sänkningarna av arbetsgivaravgiften för unga har lett till 6 000-10 000 nya heltidsjobb. Att effekten på sysselsättningen inte har varit ännu större beror antagligen på att lönerna har justerats uppåt, de som redan jobbar har fått högre lön, det har blivit en löneinflation, resonerar Sven-Olov Daunfeldt. I teorin skulle det även kunna bero på att företagens vinster har blivit större.

– Men det är inte särskilt troligt. De allra flesta företag i hotell- och restaurang och detaljhandeln är små och kämpar för att överleva. Även om sänkningen i början skulle ha gått till ökade vinster, så är dessa vinster borta i dag. Det har gått nästan tio år sedan sänkningarna och alla företag har tvingats anpassa sig efter den hårda konkurrensen, säger han.

Problemet är att företagen inte kan parera en höjning av arbetsgivaravgiften med motsvarande mekanismer som vid en sänkning. Lönerna är väldigt stela nedåt i Sverige, betonar Sven-Olov Daunfeldt.

– Det är inte möjligt att parera med sänkta löner eller vinster. Lönsamhetsnivåerna är väldigt låga i de aktuella branscherna, det finns inga vinster att tala om. Man måste komma ihåg att Ica är ett extremfall. I dagens läge blir alltså en höjning av arbetsgivaravgiften för unga en ren kostnadschock för företagen som riskerar att kraftigt öka ungdomsarbetslösheten, säger han.

– En fransk studie visade att en höjning av minimilönen med en procent ledde till 1,5 procents lägre sysselsättning för de arbetare som låg vid minimilönen. Det är en väldigt stor effekt. Resultaten går dock inte att helt överföra på svenska förhållanden.  Men det ger ändå någon slags fingervisning om vad höjda lägsta löner kan innebära, säger han.

Enligt Visita motsvarar regeringens införande av höjda arbetsgivaravgifter för unga 3,5 procent i löneökningar. Dessutom kräver facken inom industrin 2,8 procent i löneökningar. Den här tuffa kombinationen borde det pratas mer om inför avtalsrörelsen, menar Sven-Olov Daunfeldt.

– Ungdomar, och framför allt utrikes födda har redan svårt att komma in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland utrikes födda är tre gånger så hög som bland inrikes födda, och många är långtidsarbetslösa. För mig är det tydligt att problemet är de höga nivåerna på de lägsta lönerna. Personer med låg produktivitet väljs bort och hamnar utanför arbetsmarknaden, säger han.

– Vi skulle behöva sänka ingångslönerna, men nu är vi istället i en situation där vi höjer de lägsta lönerna. En ytterligare höjning av arbetsgivaravgiften för unga kommer att göra det ännu svårare för ungdomar, lågutbildade och nyanlända att få sitt första jobb. Risken är att en höjning leder till betydligt fler förlorade jobb än vad de tidigare sänkningarna lett till, säger han.

Framför allt hotell- och restaurang och detaljhandeln kommer att drabbas hårt, menar han.

– Jag tycker man fokuserar för mycket på om sänkningen varit rätt eller inte istället för att analysera vad en höjning faktiskt leder till. Ytterligare en höjning av arbetsgivaravgiften för unga kan leda till att ungdomsarbetslösheten ökar kraftigt, och att utrikes födda hamnar utanför, säger han.

Till syvende och sist måste företagen överleva på marknaden för att kunna erbjuda jobb till utsatta grupper. Och det är klart att arbetsgivaravgifternas påverkan måste vara med i diskussionerna om löneutrymmet i avtalsrörelsen, betonar han.

– Det är en viktig del, det borde även politikerna se. Sedan borde man också se vilka jobb som reformen har skapat, ofta handlar det om personer som annars aldrig hade kommit in på arbetsmarknaden. Det har ju ett värde i sig, säger han.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2015-12-15 - 14:51 #ARBETSGIVARAVGIFT #AVTAL16