Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

”Höga trösklar stänger ute människor”

”Höga trösklar stänger ute människor”

Publicerat av Daniel Mellwing

Behovet av enkla jobb blir allt större. Nyanlända är en av grupperna som halkar efter på svensk arbetsmarknad. Många är lågkvalificerade och behöver enklare vägar in. ”Vi har höga barriärer”, sade Lena Hensvik, forskare vid IFAU, under ett seminarium.

Arbetsmarknaden funkar väl för många, men inte för alla. Visa grupper halkar efter och framför allt handlar det om unga lågutbildade, äldre arbetslösa och flykting- och anhöriginvandrare. Etableringstiden för den senare gruppen är dyster, betonade Lena Hensvik, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering, IFAU, under ett SNS-seminarium.

– Genom att följa individer som kom till Sverige år 2000 kan man se att bara 50 procent hade sysselsättning tio år senare, sade hon.

Trösklarna måste sänkas

Att många nyanlända har det tufft beror bland annat på låg formell utbildning, bristande kunskaper i svenska, avsaknad av informella nätverk, höga krav hos arbetsgivare och i viss mån även diskriminering, enligt Lena Hensvik. För att den här gruppen ska få jobb krävs lägre trösklar in på arbetsmarknaden, framhöll hon och skickade en rekommendation till parterna.

– Att tro att utbildning ska lösa hela matchningsproblematiken är naivt, menade hon. Det behövs också fler lågkvalificerade jobb och en ökad differentiering av löner, så att de med liten erfarenhet kan anställas till en lägre lön inom ramen för existerande kollektivavtal, sade hon.

Sådana diskussioner är redan igång mellan fack och arbetsgivare på branschnivå. För några dagar sedan presenterade Teknikföretagen resonemang om att individer ska kunna få en mindre lön från företaget i kombination med ett bidrag direkt från staten för att arbetsgivaren ska slippa krångel och administration.

– Att du har en tillgänglig inkomst på 16 000 kronor i månaden, där lönen är 8 000 kronor och du har ett bidrag på 8 000, är nog en rimlig nivå, sade Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, till Ekot då.

Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv, välkomnade resonemangen och betonade att det är på branschnivå lösningarna ska komma, eftersom de bäst känner verkligheten.

– Nyckeln är att det är enkelt för arbetsgivarna, sade han.

Behövs fler lågkvalificerade jobb

Sverige har en sammanpressad lönestruktur, där lönespridningen är lägre än i de flesta andra EU-länder. Dessutom har vi de högsta minimilönerna och den lägsta andelen enkla jobb, det vill säga jobb som kan utföras av lågkvalificerade, betonade Lena Hensvik på seminariet.

– Vi har höga barriärer för personer med dåliga förkunskaper. Ett sätt att belysa detta: De med goda läsfärdigheter har en sysselsättningsgrad på omkring 80 till 90 procent, vilket är högre än i de flesta andra länder. Men de som har en sämre läsförståelse har en betydligt lägre sysselsättning, omkring 50 procent. Där ligger vi sämre än många andra länder, sade hon.

Sverige har hälften så många enkla jobb som snittet i EU och våra ingångslöner är högst i OECD, påpekade Peter Jeppsson. Han menade att det behövs fler jobb för lågkvalificerade till en betydligt lägre kostnad för arbetsgivarna. Även regeringen har ett ansvar att se över arbetsgivaravgifter och beskattningen för de med lägre inkomster, underströk han.

– Det är ingen tvekan om att vi har höga trösklar som stänger ute människor. Vi har en liten lönespridning och vi skulle behöva dra isär lönestrukturen, sade han.

I takt med att ingångslönerna har ökat har också skillnaden mellan de som har ett arbete och de som inte har det ökat markant, förklarade Lena Hensvik. Vissa grupper lyckas helt enkelt inte etablera sig och hamnar utanför.

– Det lönar sig att arbeta, men konsekvensen av att misslyckas är större än tidigare, sade hon.

Utmaningen allt mer akut

Utmaningen att få nyanlända i jobb blir allt mer akut. En stor grupp människor som kom till Sverige under 2015 är på väg att träda in på arbetsmarknaden, varav många är lågkvalificerade.

– Sverige är ett välkomnande land, det har vi varit länge. Men vi kan inte bara vara välkomnande in i landet, utan även in i samhället och in på arbetsmarknaden, sade Peter Jeppsson. 30 procent av de som har kommit de senaste tre åren har inte ens grundskoleutbildning, och snittåldern är närmare 40 år.

”Vi måste anpassa oss”

– Attityden kan inte bara vara att nyanlända ska anpassa sig, utan vi måste också anpassa förutsättningarna på den svenska arbetsmarknaden, betonade han.

Men Therese Gouvelin, vice ordförande för LO, ser inte enkla jobb som en tänkbar lösning. Istället föreslår LO så kallade utbildningsjobb, där lågkvalificerade personer jobbar och utbildar sig parallellt tills de kommit ikapp kunskapsmässigt. Initialt är tanken att lönen ska vara lägre för arbetsgivaren. Förslaget har mött olika reaktioner, inte minst har det krititserats för att inte hantera gruppen som inte ens har grundskola.

– Vi måste ha en palett av flera olika lösningar, men utbildningsjobben kan lösa en stor del, sade hon.

Läs mer:

Lösning för enkla jobb på gång
Ökat tryck för fler enkla jobb
Allt mer akut att få nyanlända i jobb

 

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-06-21 - 13:46

Veckans mest lästa / delade

En avtalsrörelse

– så går den till