Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Höga lönelyft kan äventyra svensk konkurrenskraft

Höga lönelyft kan äventyra svensk konkurrenskraft

Publicerat av Redaktör

Löneökningstakten behöver växlas ned. Det konstaterade Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv, under ett seminarium om de ekonomiska förutsättningarna inför den stundande avtalsrörelsen. ”Vi har redan anpassat lönerna till en lägre produktivitet”, kontrade IF Metalls utredningschef Erica Sjölander.

Riskerna är stora inför nästa års avtalsrörelse och förklaringen är en internationell politisk osäkerhet, en utdragen återhämtning i världsekonomin och fallande produktivitet. Det konstaterade Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv, i samband med att rapporten ”En orolig omvärld och hotad konkurrenskraft” presenterades.

– Vi har en unik situation i världen. Osäkerheten är värre än vanligt. Världsekonomin återhämtar sig svagt, sade hon.

Enligt rapporten bjuder den globala ekonomin på få solglimtar. Bistra vindar sveper över USA. Tillväxten bromsar in, investeringarna sjunker. Även i Europa är det kämpigt. Tillväxten backade de tre första kvartalen i år. Samtidigt hopar sig moln över flera stora tillväxtekonomier. I Brasilien fortsätter ekonomin att krympa, sanktioner och ett lågt oljepris påverkar Ryssland negativt samtidigt som Kinas bidrag till världsekonomin är mindre än tidigare.

Lägg till protektionistiska uttalanden från Trump, Brexit och en svag produktivitet och läget är allt annat än ljust, enligt Svenskt Näringsliv, som vill se en nedväxling av löneökningstakten.

Vid sidan av det bekymmersamma världsläget finns det en rad inhemska problem att ta itu med, enligt Bettina Kashefi. Hon konstaterar att Sverige förlorar i konkurrenskraft. Exportföretagen har tappat marknadsandelar 12 av de senaste 16 åren samtidigt som industriproduktionen är lägre jämfört med före finanskrisen 2008.

Det som spökar är bland annat höga arbetskraftskostnader och fallande produktivitet. En långsammare utveckling av produktiviteten ställer krav på att arbetskraftskostnaderna inte ökar för mycket. Annars riskerar svenska företag att få svårt att hävda sig i den internationella konkurrensen.

– Det stora problemet är att vi har en extrem inbromsning av produktivitetstillväxten. Det måste få konsekvenser för nästa års avtalsrörelse, sade Bettina Kashefi.

I en kommentar till rapporten konstaterade IF Metalls utredningschef Erica Sjölander, att arbetskraftskostnader i Sverige visserligen är högre än i vissa konkurrentländer, men inte alla. Bland annat har Tyskland högre arbetskraftskostnader, betonade hon.

Dessutom såg hon inga tecken på att produktivitetsutvecklingen kommer att vara svagare under kommande år. Svensk produktivitetsutveckling ligger på en-två procent, vilket är lägre än åren före finanskrisen men högre än den var under åren därefter, påpekade hon.

– Vi har redan anpassat lönerna till en lägre produktivitet. Löneökningstakten ger utrymme för reallöneökningar, sade hon.

Avtalsmodellen, där industrin går före och sätter märket, har inneburit reallöneökningar på runt 60 procent de senaste 20 åren. Det slog Svenskt Näringslivs avtalsgeneral Peter Jeppsson fast när han avrundade seminariet.

Han betonade att Sverige är mer utrikesberoende än de flesta andra länder, att den internationella konkurrensförmågan därmed är avgörande för löneökningstakten.

– Det ger trygga jobb, det är här ifrån vårt välstånd kommer, sade han.

Redaktör

Publicerad av Redaktör den 2016-11-28 - 16:05 #ARBETSMARKNAD #AVTALSRöRELSE #KONJUNKTUR #LöNEBILDNING

Veckans mest lästa / delade

Arbetsfred

eller konflikt?