Arbetsmarknadsnytt

Nyheter

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Höga ingångslöner stänger ute nyanlända

Foto: TT

Höga ingångslöner stänger ute nyanlända

Lägre ingångslöner och särskilda ingångsjobb för att fler nyanlända ska komma in på arbetsmarknaden. Det föreslås i en färsk rapport från Arbetsmarknadsekonomiska rådet. ”Vi säger ofta att vi ska vara ett välkomnande land, men vi måste vara välkomnande hela vägen in på arbetsmarknaden. Så ser det inte ut idag”, sade Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv, under ett seminarium.

De senaste årtiondena har vi haft en sjunkande färdighetsnivå i befolkningen, betonade Lars Calmfors, Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande, när rådets nya rapport ”Dags för större lönespridning?” presenterades.

– Vi har fått en större andel av befolkningen som har en produktivitetsnivå som understiger arbetsgivarnas lönekostnader. Det kan vara en viktig förklaring till de sysselsättningsproblem som vi har för personer med låga kvalifikationer, och problemen kommer sannolikt att förvärras av den stora flyktinginvandringen.

Sysselsättningsgraden för lågkvalificerade har inte alls ökat i samma takt som för högutbildade, och problemen för lågutbildade, utomeuropeiska invandrare och flyktinginvandrare har debatterats intensivt den senaste tiden. Problemens omfattning gör att det behövs ett batteri av åtgärder, enligt Lars Calmfors.

– Vi har satsat på utbildning, jobbskatteavdrag och olika anställningsstöd som sänker arbetsgivarnas lönekostnader, men problemen är ändå väldigt stora. Lägre ingångslöner skulle ge ett bidrag. Det är ingen mirakelmedicin, men skulle ge effekter av värde. Man ska inte ställa olika åtgärder mot varandra, man måste se dem som komplement. Att man satsar på utbildning utesluter inte lägre löner.

För att få fler i jobb har Arbetsmarknadsekonomiska rådet ett konkret förslag som de kallar för särskilda ingångsjobb. Arbetsmarknadens parter ska förhandla fram villkoren för jobben och ingångslönerna ska ligga väsentligt under nuvarande nivåer. Staten ska ge ett bidrag, jobben ska inte ha några sociala avgifter och det ska införas ett extra jobbskatteavdrag för att hålla uppe de disponibla inkomsterna. Inga krav på utbildning eller handledning ska ställas på arbetsgivaren.

– Min personliga uppfattning är att lönen för sådana här jobb bör ligga runt 15 000 kronor i månaden. Människor ska inte fastna i den här typen av anställningar, så man får ha anställningen max tre år. Sedan har man förhoppningsvis skaffat sig kompetens så att man gå vidare till andra jobb, sade han.

Ola Pettersson, chefsekonom LO, menade under ett seminarium att det generellt inte finns ett samband mellan lönespridning och sysselsättningsgrad.

– Det är ett radikalt förslag som presenteras. Utan väldigt kraftiga skattesänkningar så ligger en lön på 15 000 kronor inte särskilt långt ifrån de nivåer man får från försörjningsstödet. Jag tror att det kan få negativa effekter på arbetsutbudet, sade han.

Från LO:s sida förordas främst utbildning och validering som recept på att minska utanförskapet och få nyanlända i arbete.

– Vi är beredda att vända på varenda sten, men vi vill inte sänka löner. Att sänka löner sätter ett tryck nedåt, betonade Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare.

Men de höga minimilönerna i Sverige är  ett stort hinder för lågkvalificerade som vill in på arbetsmarknaden, enligt Calmfors.

– En klar övervikt av de studier som finns finner att höjda minimilöner minskar sysselsättningen, och de negativa effekterna för de svagaste grupperna blir ännu mer troliga när minimilönehöjningarna görs från redan höga nivåer, sade han.

Svenskt Näringslivs vice vd, Peter Jeppsson, menade att arbetsmarknaden måste anpassas efter hur verkligheten ser ut idag.

– Vi säger ofta att vi ska vara ett välkomnande land, men vi måste tänka längre och vara välkomnande hela vägen in på arbetsmarknaden. Lönenivåer och enklare arbetsuppgifter som är bättre anpassade måste vi ta oss in i. Den här typen av ingångsjobb är ett sätt att angripa frågan. Vad jag hör från våra medlemmar är att det finns en efterfrågan på arbetskraft och det skulle skapas nya jobb om det inte vore för dyrt, som det är idag. Vi kan inte vänta på att de får utbildning, det tar alldeles för lång tid att komma ut på arbetsmarknaden, sade han.

Men ansvaret ska inte överlåtas till politiken, utan parterna måste ta ett gemensamt ansvar för frågan, enligt Jeppsson. Han fick medhåll av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

– Rådet föreslår att de nyanlända ska komma in i de branscher där många redan får sitt första jobb. Nästan alla där får inte heltid, vilket betyder att för få får ut en heltidslön. Om man dessutom ska ha lägre ingångslöner så kommer det bli svårt att klara sig.

Hon uppmanade till tänkande utanför boxen.

– Titta på andra sektorer. Vi har brist i många yrken som kräver yrkesutbildning, som lärare, socionomer, läkare och sjuksköterskor. Jobb som idag inte utförs borde också in i debatten, sade Ylva Johansson.

Inom detaljhandel och hotell- och restaurang har Sverige minimilönebett (minimilöner i förhållande till medianlönen) på runt 70 procent, vilket är väldigt högt.

– Vi avviker från andra länder. Priset för en väldigt låg lönespridning har blivit mycket högt. Om man menar allvar med att en hög och jämn sysselsättning är ett prioriterat mål. Ja, då kanske man måste göra en annan avvägning än tidigare, sade Lars Calmfors.

Han kan köpa relativlönehöjningar för sjuksköterskor och lärare för att lösa en kronisk arbetskraftsbrist. Att det råder arbetskraftsbrist på många av de områden där LO:s hemmamarknadsförbund (6F) verkar, är däremot inte samma sak.

– Högre löneökningar där skulle hota hela den nuvarande avtalsmodellen med industrin som märkessättare. I första hand borde det vara möjligt att utbilda och slussa in flyktinginvandrare i de här jobben. Från LO:s sida borde man tillämpa samma logik som i den solidariska lönepolitiken, att hålla tillbaka lönerna i expanderande sektorer, sade han.

Argumenten om lägre ingångslöner har mött stort motstånd från LO-sidan, vilket förbryllade Lars Calmfors.

– Flyktinginvandringen innebär att det kommer att komma många fler som har svårt att få jobb. Hanterar man inte det här i reglerade former så kommer det ändå att bli lönesänkningar, men utanför kollektivavtalen. Det kommer att bli svartjobb och så vidare, sade han.

Daniel Mellwing  Jakob Stenberg

Redaktör

Publicerad av Redaktionen den 2016-02-16 under #ARBETSMARKNAD #AVTAL16