Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: TT

Höga ingångslöner cementerar utanförskapet

Höga ingångslöner cementerar utanförskapet

Publicerat av Daniel Mellwing

Det kommer att krävas ett batteri av åtgärder för att nyanlända ska komma i arbete och integreras på den svenska arbetsmarknaden. Det betonades under ett seminarium i Riksdagshuset. Framför allt behövs det fler enkla jobb till lägre löner, menade Joakim Ruist, nationalekonom och migrationsforskare vid Göteborgs universitet.

Många i världen är på flykt, fler än under andra världskriget. Det är en stor utmaning för en rad länder, inte minst för Sverige. Men det är också en möjlighet, de nyanlända utgör en potential för den svenska ekonomin att växa, betonade Maria Ferm (MP) under ett seminarium i Riksdagshuset.

– Många länder tappar tron på det egna samhällets förmåga att tackla utmaningen, det är viktigt att det inte sker i Sverige, för då går man miste om många personer med nya idéer som har potential att hjälpa Sverige att växa, sade, hon.

Men det kommer att krävas ett batteri av åtgärder för att nyanlända ska komma i arbete och integreras på den svenska arbetsmarknaden. Mathias Wahlsten, chef för Integration och etablering på Arbetsförmedlingen, berättade att antalet personer som behöver särskilda insatser inom etableringsuppdraget hela tiden växer.

– När vi först fick uppdraget tog vi emot 4-500 personer per månad, nu tar vi emot 2 500 personer per månad och siffran kommer förmodligen att fördubblas inom de närmsta åren. Vi kan inte riktigt överblicka situationen, inte ens Migrationsverket kan ju ge säkra prognoser. Majoriteten av de som kommer har kort eller ingen utbildning, och personerna kräver individuella och helt olika typer av insatser, sade han.

Arbetsförmedlingen måste få bättre verktyg för att klara av situationen, menar han.

– Utrikes födda är ett betydande inslag på svensk arbetsmarknad, det är avgörande att vi lyckas ta hand om de som kommer hit. Men får vi inte bättre förutsättningar är jag rädd för att vi inte kommer att klara av det, sade han.

Även Joakim Ruist, nationalekonom och migrationsforskare vid Göteborgs universitet, betonade att utbildningsnivån ofta är väldigt låg hos de invandrare som kommer till Sverige.

– Minst 35 procent av de som kommer från Syrien har inte gått gymnasiet, och bland de som kommer från Eritrea och Somalia är siffran ännu högre. Jag skulle vara tacksam om man slapp höra valideringsargumentet hela tiden, det hör inte hemma i den offentliga debatten. Jag skulle önska att huvudfokus lades på de 40-50 procenten som är svårast att få in på arbetsmarknaden, inte på de tio procenten som är lättast, sade han.

Svensk arbetsmarknad är i dag anpassad för högkvalificerade, medan lågkvalificerade allt oftare hamnar utanför arbetsmarknaden, betonade han.

– Något måste hända. Av de 500 000 flyktingar som har kommit till Sverige från 1960-talet till i dag är sysselsättningsfrekvensen 20 procent lägre än hos den övriga befolkningen. Och med dagens situation växer gapen hela tiden, sade han.

Det finns ett stort gap mellan vad företagen efterfrågar och vad som bjuds ut på arbetsmarknaden, enligt Joakim Ruist, som menar att det nu finns två vägar att gå. En är att göra arbetsutbudet mer attraktivt för arbetsgivare.

– Men här har vi gjort mycket redan. Vi sätter in omfattande arbetsmarknadsåtgärder, SFI-utbildningar och så vidare. Gissningsvis har redan vi gjort de enkla insatserna, och jag tror att det är svårt att göra mer till en rimlig kostnad. Många saknar utbildning och långtifrån alla är unga. Ska man lyfta alla till gymnasiekompetens handlar det om väldigt stora pengar, sade han.

Det är dags att prova den andra vägen, betonade han. Det behövs fler enkla jobb till lägre löner.

– I ett internationellt perspektiv har Sverige en väldig låg lönespridning, vi är faktiskt en extrem. Kanske är det en hint om att något måste göras? Vi ska inte bli USA, som är en extrem åt andra hållet, men vi kanske skulle titta på Danmark, som är betydligt bättre än Sverige på att få till exempel unga i sysselsättning, sade han.

Susanne Spector, nationalekonom på Svenskt Näringsliv, efterfrågade ett brett reformpaket på svensk arbetsmarknad, inte minst eftersom gruppen lågkvalificerade växer och hamnar längre från arbetsmarknaden. Hon betonade att ingångslönerna i Sverige ligger på omkring 60 procent av medianlönen, vilket är bland de högsta ”minimilönebetten” i världen. Hon efterfrågade ökad lönespridning.

– Det skiljer inte ens 1 000 kronor mellan personer som har en gymnasieutbildning och de som inte har det, men gapet i sysselsättning är 30 procent, sade hon.

Men LO:s chefekonom Ola Pettersson, menade att det inte finns något säkerställt samband mellan lönespridning och sysselsättningsgrad i forskningen. Han efterfrågade i stället en bättre skola som kommer till bukt med att många saknar fundamentala färdigheter i till exempel svenska och matematik. Dessutom efterfrågade han snabbare validering.

Men Anna-Karin Hatt, vd på Almega, betonade att det inte är tillräckligt.

– Det finns stora strukturella problem på arbetsmarknaden. Dagens ingångslönenivåer gör att personer med kort utbildning, låg erfarenhet och brister i det svenska språket har väldigt svårt att konkurrera, vilket gör att de hamnar utanför. Vi behöver jobb till lägre löner och en sänkt arbetsgivaravgift för unga. Det är brådis, dessa frågor borde vara en fråga för parterna i årets avtalsrörelse, sade hon.

Ola Pettersson höll inte med.

– När vi låg på för att arbetsgivaravgiften skulle höjas sa arbetsgivarna att frågan inte hörde hemma i avtalsrörelsen. Nu när de ligger på för en sänkt arbetsgivaravgift säger vi samma sak, frågan hör inte hemma i avtalsrörelsen, sade han.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2016-03-10 - 14:56 #ARBETSMARKNAD

Veckans mest lästa / delade

Arbetsfred

eller konflikt?