Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: TT

Hetaste frågorna i förhandlingarna

Hetaste frågorna i förhandlingarna

Publicerat av Redaktör

Under måndagen stod det klart att Facken inom industrin avvisar Opos första bud. Arbetsgivarsidan accepterade budet, även om de anser att det ligger på smärtgränsen. Närmare en halv miljon löntagare berörs av löneförhandlingarna och hela 2,4 miljoner arbetare och tjänstemän berörs indirekt. Nu inleds slutförhandlingarna och natten till lördag går avtalet ut. Men vad handlar förhandlingarna om?

1. På vilken nivå landar löneökningarna?

Som alltid bråkas det om hur stora löneökningarna kan bli. Facken inom industrin har tidigare krävt 2,8 procent i årstakt. Arbetsgivarnas motbud var 1,5 procent. Förra året landade märket på 2,2 procent. Opos bud på 5,9 procent över tre år avvisades i måndags av industrifacken.

2. Överlever Industriavtalet kravet på dubbla märken?

Den kanske mest laddade frågan i årets avtalsrörelse är LO:s lönekonstruktion med dubbla märken, som IF Metall driver i industriförhandlingarna. Konstruktionen bygger på en insamlingsmodell, där de som tjänar under 24 000 kronor i månaden procentuellt ska bidra med högre löneökningar än de som tjänar över det beloppet. Tanken är att säkerställa högre löneökningar inom låginkomstgrupper.

Arbetsgivarna vänder sig mot upplägget eftersom följden blir att industrin inte sätter ett entydigt märke i procent. Kostnadsökningarna kommer att bli olika för olika branscher eller kollektivavtalsområden. Ju fler under 24 000 kronor, desto högre blir arbetsgivarnas kostnadsökning.

– Om IF Metall går till konflikt för ett krav som strider mot industrins normerande roll kan inte Industriavtalet vara kvar, sade Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, till Arbetsmarknadsnytt för en tid sedan.

IF Metall sitter i en rävsax. Driver de inte LO-förbundens krav är risken att LO-samordningen knakar i fogarna och driver de kravet  strider det mot Industriavtalet, hävdar vissa.

– Det viktiga är inte ett entydigt märke, utan att det är tydligt, sade Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare IF Metall, nyligen under ett seminarium.

I Opos bud ingick inte LO:s konstruktion med dubbla märken.

3. Kan parterna enas kring arbetstiderna?

Arbetsgivarna förordar ökad flexibilitet, så att arbetstiderna bättre kan anpassas till företagens verklighet. Bland annat vill Teknikföretagen att IF Metall går med på en utökning av den så kallade arbetstidskorridoren och utökat övertidsutrymme. Men för facken är det här principiellt viktiga och laddade frågor. Facken har under hela avtalsrörelsen ställt sig kritiska till minskat inflytande över arbetstiden och att scheman ska kunna ändras med kort varsel.
Även frågan om avsättning till deltidspension diskuteras flitigt. Facken inom industrin menade efter Opos bud att det var problematiskt att det saknades avsättningar till deltidspension.

4. Hur långt blir avtalet?

När Facken inom industrin lade fram sin gemensamma avtalsplattform var utgångspunkten ett ettårigt avtal. Men när Opo nyligen presenterade sin avtalsskiss var den inriktad på att parterna kommer överens om treåriga avtal. Både fack och arbetsgivarsidan accepterade upplägget och var försiktigt positiva till längre avtal.

– Vi har sagt att läget i år är ungefär samma som för ett år sedan. Framåt kommer vi ha ungefär samma ekonomiska utveckling under kommande åren, om inget oväntat händer. Då kan vi med ett längre avtal skapa bra avtal för våra medlemmar, säger Anders Ferbe till IF Metalls hemsida.

Fördelarna med ett längre avtal betonas även från arbetsgivarsidan. Men samtidigt understryks att nivåerna måste vara rimliga.

– Även om kostnadsnivån är hög, så är ett treårigt avtal av stor betydelse dels för att säkra arbetsfreden, dels för att medlemsföretagen då får möjlighet att fokusera på verksamhetens långsiktiga spelregler, sade Eva Glückman, förhandlingschef på TMF, i en kommentar efter att Opo presenterat sitt förslag i måndags.

5. Hur går det för Sverige?

En viktig del av förhandlingar är kampen om att beskriva hur det går för Sverige och hur förutsättningarna ser ut.

Verklighetsbilderna skiljer sig åt mellan de förhandlade parterna. I rapporten ”Ekonomiska bedömningar inför avtalsrörelsen” lyfter Facken inom industrin fram att tillväxten beräknas bli ungefär densamma som under de senaste åren, att konkurrenskraften har stärkts och att sysselsättningen stiger.

– Vi försöker att balansera över tid. Tittar man enbart på inhemsk sektor skulle det kanske tala för högre löneökningar, och tittar man på vissa delar inom industrin skulle kraven kanske varit något lägre. Vårt uppdrag är att hitta balansen, sade Anders Ferbe när kraven presenterades.

Arbetsgivarna å sin sida varnar för globala orosmoln. Bilindustrin går bra, men väldigt många branscher har det tungt. Dessutom bromsar omvärlden in och osäkerheten är stor, inte minst efter valet av Donald Trump till USA:s president och den protektionistiska retorik som ofta hörs från Vita huset.

– Vi har legat för högt under många år. Världshandeln minskar, svensk industriproduktion viker och vi tappar i marknadsandelar. För att nu stärka industrins konkurrenskraft behövs en rejäl nedväxling av löneökningstakten, sade Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, i en kommentar till fackens krav.

Redaktör

Publicerad av Redaktör den 2017-03-28 - 10:07 #AVTAL17

Att sluta på en

arbetsplats