Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Henrik Montgomery/TT

Hektisk tid väntar Medlingsinstitutets generaldirektör

Hektisk tid väntar Medlingsinstitutets generaldirektör

Publicerat av Redaktör

Avtalsrörelsen 2016 är mycket omfattande och vintern har varit en turbulent tid med sprucken LO-samordning och parter som står långt ifrån varandra. Arbetsmarknadsnytt tog pulsen på Medlingsinstitutets generaldirektör Carina Gunnarsson.

Är risken för konflikter större än vanligt?

– Närmare 500 avtal ska förhandlas om och nästan alla löntagare med kollektivavtal berörs. Redan detta gör att många konfliktytor kan uppstå och därmed skapa en större risk för konflikter, säger Carina Gunnarsson, generaldirektör för Medlingsinstitutet.

LO-samordningen har spruckit. Hur påverkar det avtalsrörelsen?

– LO-samordningen är en av de faktorer som gett stadga i lönebildningen. Att LO-förbunden valt att genomföra avtalsrörelsen i enskilda förbundsvisa förhandlingar i stället för i samordnade riskerar förstås att medföra till en minskad stabilitet. Men en väl fungerande lönebildning får också stadga bland annat av parterna inom Industriavtalet och samverkan mellan arbetsgivarorganisationerna inom Svenskt Näringsliv.

Hon vill inte sia om vilka områden eller frågor som kommer att bli svårast för fack och arbetsgivare att komma överens om. Den frågan ska närmast riktas till de olika parterna, menar hon.

– Det återstår att se vilka frågor som kommer att få särskild betydelse i avtalsrörelsen, säger hon.

Lönebildningssystemet bygger på att den internationellt utsatta sektorn, i första hand exportindustrin, ska vara lönenormerande. Grundtanken är att det främjar samhällsekonomin och sysselsättningen om utvecklingen av arbetskraftskostnaderna här i Sverige inte överstiger den i våra viktigare konkurrentländer.

Varför är märket så viktigt?

– Om kostnaderna ökar i högre takt här än i andra länder, utan att också produktivitetstillväxten är högre, riskerar det att leda till att investeringar och sysselsättning minskar. En väl fungerande lönebildning är alltså en viktig förutsättning för att klara sysselsättningen, säger hon.

– Förutsättningarna för en gynnsam utveckling är därför störst om de lönenormerande avtalen träffas på de områden som har en tydlig internationell konkurrens, som exportindustrin. Modellen har också varit framgångsrik och gett såväl reallöneökningar under en lång rad av år som en ökad sysselsättning.

Vad får det för konsekvenser om märket inte håller?

– Även om det höjs röster för en förändring finns det fortfarande en stor samsyn på arbetsmarknaden om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll. Den är uttryckt i de flesta så kallade förhandlingsordningsavtalen på arbetsmarknaden och bejakas tydligt av Svenskt Näringsliv. Även LO har i sina långsiktiga mål till år 2028 anslutit sig till synen att den konkurrensutsatta sektorn ska vara normerande, säger hon.

 

Redaktör

Publicerad av Redaktör den 2016-01-26 - 13:33 #AVTAL16

Veckans mest lästa / delade

Tillsvidare eller tidsbegränsat

– vad är skillnaden?