Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Thomas Johansson/TT

Hamnchefen: ”Regeringen väljer att stoppa huvudet i sanden”

Hamnchefen: ”Regeringen väljer att stoppa huvudet i sanden”

Publicerat av Stina Bengtsson

Henrik Kristensen har varit vd för containerterminalen i Göteborgs hamn sedan 2015. Att konflikterna i hamnen drabbar hela Sverige bekymrar honom och han tycker att regeringen drar utredningen om konfliktreglerna i långbänk. ”Jag tror att regeringen och näringslivet har undervärderat vilken risk för Sverige det här är”, säger han.

Den svenska infrastrukturen, den svenska industrin och hamnens potential för att växa var de största anledningarna till att APM Terminals valde att investera i containerterminalen i Göteborgs hamn för drygt fem år sedan.

– Men Sverige ligger i slutet av korridoren, så det krävs att logistiken fungerar även fortsättningsvis, säger han och poängterar att det är viktigt att tänka på att fartygen blir större och kräver djupare fartygsrännor och att tågen måste fortsätta gå.

APM Terminals har investerat ungefär en miljard svenska kronor i Göteborgs containerterminalen i Göteborgs hamn. Och det var bland annat investeringsbehovet som gjorde att Göteborgs stad valde att lägga ut hamnverksamheten på entreprenad. Det fanns ett behov av att få in en internationell operatör för containerterminal.

Henrik Kristensen kom själv till APM Terminals i Göteborg år 2015. Då kom han direkt från hamnen i Lima i Peru, där APM Terminals hade tagit över hamnverksamheten från staten. Innan har han bland annat arbetat med personalfrågor, men han är egentligen fartygskapten och har gått på de stora haven.

Anpassa sig till verkligheten

När APM Terminals tog över terminalen genomfördes stora förändringar i verksamheten. Först gjordes en utvärdering av terminalen och efter den började företaget förbättra infrastrukturen samt införa nya system och nya rutiner. Totalt har APM Terminals investerat runt en miljard kronor i Göteborgs containerterminal. De har bland annat höjt hela kajen en halvmeter så att större fartyg kan lägga till och köpt in tolv nya så kallade gränsletruckar, bara det en investering på 120 miljoner kronor.

– Till slut kommer en tidpunkt där man måste anpassa sig till den nya verkligheten och börja driva verksamheten på nya sätt, berättar Henrik Kristensen.

För Henrik Kristensen är det alltid kunden i fokus som är högsta prioritet. Men i början blev det besvärligt för kunderna, eftersom ombyggnader och införandet av nya verktyg tillfälligt kan sinka arbetet i hamnen. Men när Henrik Kristensen kom in som vd år 2015 var de flesta förändringar klara.

– Då var det dags att börja fokusera på kunderna igen. Och då handlade det om att börja ge service på ett annat sätt än man hade gjort tidigare, säger han.

APM Terminals har 72 hamnar runt om i världen. De är vana vid att arbeta med kollektivavtal och i de hamnar där det inte finns något avtal har företaget som rutin att delta i att upprätta ett, berättar Henrik Kristensen. Han menar att APM Terminals såg den svenska modellen som ett slags säkerhet att arbetet skulle fungera väl i terminalen.

Kollektivavtal finns

På containerterminalen i Göteborgs hamn finns ett kollektivavtal, Hamn- och stuveriavtalet, som arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar tecknar med Transportarbetareförbundet. Avtalet gäller för alla Sveriges hamnarbetare och för alla hamnarbetare, oavsett om de är medlemmar i något fackförbund eller inte och oavsett vilket fackförbund de i så fal är medlemmar i.

– Det som är utmaningen är att man har tillåtit Hamnarbetarförbundet att ha samma rättigheter att företräda sina medlemmar, men utan att de har skrivit på något avtal, berättar Henrik Kristensen.

Hamnarbetarförbundet bröt sig ur Transportarbetareförbundet 1972. Under de 45 år som har gått sedan dess har Hamnarbetarförbundet inte tecknat ett enda kollektivavtal. Hamnarbetarförbundets avdelning 4, Hamn4an, har valt att ta konflikt i många sammanhang, trots kollektivavtalet som gäller i Göteborgs hamn.

– Det handlar om att Hamn4an inte vill sälja sin fredsplikt. De har blivit erbjudna kollektivavtal som de säger sig vilja ha, men tackar ändå nej. På 45 år har de inte ingått ett enda avtal, sa Transportföretagens vd Mattias Dahl vid ett möte med företagare i hamnen i förra veckan.

– När man skriver ett avtal och skakar hand på något, så får man vissa rättigheter, men man måste också ge någonting, säger Henrik Kristensen.

Hamn4an kommer undan ansvar

Han menar att arbetsgivarna har köpt och Transportarbetarförbundet har sålt fredsplikt genom det gemensamma kollektivavtalet, medan den tredje parten, Hamnarbetarförbundet, inte har behövt ta det ansvaret, att Hamn4an inte har haft några förpliktelser.

– Ett sådan förhållande är inte hållbart i längden, säger han.

Det senaste året har hamnen haft stora problem med konflikter. Hamn4an har lagt varsel, genomfört blockader och andra stridsåtgärder som till slut innebar att hamnen under en period gick på 30 procent av sin kapacitet. Efter blockaden mot övertid, nyanställningar och visstidsanställningar som lades av Hamn4an i maj i år, kände sig arbetsgivaren tvingad att för första gången genomföra en spegellockout för att skydda verksamheten under några veckor våren 2017. I juni kom beskedet att en tredjedel av medarbetare skulle sägas upp.

– Vi tycker inte det är acceptabelt att vi ska drabbas så hårt som vi har gjort, när vi faktiskt har ett kollektivavtal. Och det är ändå inte något i jämförelse med hur hårt industrin har drabbats, säger Henrik Kristensen upprört.

Många företag har vittnat om hur hamnkonflikten har påverkat dem. Så sent som i denna vecka skrev Arbetsmarknadsnytt om hur Hobbex har förlorat en månads försäljning på grund av försenade leveranser.

– Jag tror att regeringen och näringslivet har undervärderat vilken risk för Sverige det här är, säger Henrik Kristensen.

Ett problem för hela Sverige

– Det här är inte ett Göteborgsproblem, detta är ett problem för hela Sverige. Visserligen kommer det lägre volym hit och några förlorar jobben, men Sverige mister konkurrenskraften, betonar han hårt.

Han poängterar att Sverige ligger sist i kedjan. Göteborgs hamn är en av de sista riktigt stora hamnarna på vägen från Asien till Europa. Och fungerar inte Göteborgs hamn kan de stora rederierna välja bort hamnen helt eller lasta om i andra hamnar, vilket skapar merkostnader eller förseningar för de svenska kunderna.

Henrik Kristensen berättar att varje gång en container ska lastas om i onödan till ett nytt och mindre fartyg, så kostar det 3 000–4 000 kronor extra. Dessutom blir leveranstiden längre, med sex dagar eller mer.

– Vi har en miljon containrar som går ut och in i Sverige varje år. Det innebär att det blir en extrakostnad på 3–4 miljarder kronor om året, säger han.

Kostnaderna drabbar det svenska näringslivet och därmed det svenska samhället, menar Henrik Kristensen. Och kostnaderna för omlastningen är inte den enda konsekvensen av en hamn som går på reducerad kapacitet. Transporterna måste gå mer på vägar eller järnväg, vilket både skapar ytterligare merkostnader och ger konsekvenser för miljön.

Henrik Kristensen menar att den viktigaste förutsättningen för att få stopp på konflikterna i Göteborgs hamn är att snabbt få till stånd en förändrad lagstiftning kring konfliktreglerna.

Lagstiftningen dröjer

Även arbetsmarknadsministern har reagerat på luckorna i lagen som innebär att Hamn4an kan ta till konfliktvapnet, trots att det finns ett kollektivavtal. I somras tillsatte regeringen en utredning för att se över konfliktreglerna. Men utredningen drar ut på tiden och en lagstiftning kan träda ikraft tidigast årsskiftet 2018/2019. Arbetsmarknadsnytt har tidigare skrivit om kritiken mot att utredningen drar ut på tiden.

Även Henrik Kristensen är mycket kritisk mot att lagstiftning dröjer.

– Man måste lyfta blicken och se vad som är som spel. Under tiden som utredningen pågår tappar Sverige i konkurrenskraft, säger han och menar att det svenska näringslivet inte har tryckt på regeringen ordentligt och förklarat risken med problemen i hamnen.

Han säger också att han tycker att regeringen väljer att komplicera saker och ting. Det hade varit en enkel sak att ändra lagstiftningen snabbt, anser han.

– Istället upplevs det som att man väljer att stoppa huvudet i sanden, säger han irriterat.

– Det kanske hade varit enklare om Sveriges huvudstad hade varit Göteborg. Då hade kanske fler förstått hur allvarliga problemen är, avslutar Henrik Kristensen.

Stina Bengtsson

Publicerad av Stina Bengtsson den 2017-09-28 - 10:34 #HAMNKONFLIKTEN

Arbetsfred

eller konflikt?