Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Sören Andersson

Forskare: Svenska modellen spär på utanförskapet

Forskare: Svenska modellen spär på utanförskapet

Publicerat av Jakob Stenberg

Den svenska modellen behöver reformeras. Det menar Nils Karlson, vd på Ratio. Trots det är han skeptisk till att någon förändring sker inom en snar framtid. ”Det sannolika är att den kommande avtalsrörelsen snarast konserverar ett undermåligt status quo”, säger han.

För att förstå den kommande avtalsrörelsen måste man dra lärdomar av den gångna. Det betonar Nils Karlson, docent vid Uppsala universitet och vd på näringslivets forskningsinstitut Ratio. En sprucken LO-samordning, fackförbunden inom 6F:s egna ambitioner, tidiga varsel och konflikter på tjänsteområdet, utgör fonden för den kommande avtalsrörelsen.

– Lärdomen är att modellen var utsatt för starkt förändringstryck, men de facto hände inte så mycket. Märket höll, förbunden som krävt mer fångades in, LO, Svenskt Näringsliv och statsministern gick ut till stöd för märket, och politiker gjorde intrång kring lärarlönerna. Priset var ytterligare centralisering och ett märke som ligger över omvärlden i kostnadsökningar. Detta visar att modellen med obegränsade konfliktmöjligheter inte är långsiktigt hållbar, säger Nils Karlson.

– Allt detta behöver vi ha med oss när parterna går in i nya förhandlingar, även om det sannolika är att man fortsätter att konservera ett undermåligt status quo.

Du har hävdat att den svenska modellen har nått vägs ände. Hur ska man rädda den? Genom ett nytt Industriavtal?

– Det behövs en kombination av ändrade konfliktreglerna och ett utvecklat kollektivavtal. Fackliga medlemsantalet sjunker, både här och i flertalet europeiska länder. Dessutom är det tydligt att vi förlorar jobb till utlandet, vilket delvis har med lönebildningen att göra.

Framför allt, enligt Karlson, driver dagens konfliktregler fram en sammanpressad lönestruktur och höga ingångslöner.

Han menar att modellen i sin nuvarande form gynnar de som är inne på arbetsmarknaden, men missgynnar de som står utanför. Konsekvensen av den hårda samordningen är Europas högsta ingångslöner, vilka effektivt stänger ute ungdomar och utlandsfödda från arbetsmarknaden.

– Allt ställs på sin spets när det gäller integrationen. Insider- och outsiderproblematiken har tidigare främst berört ungdomar, nu handlar det om vuxna människor och stora samhälleliga konsekvenser om man inte lyckas.

Spår du att status quo gäller för konfliktreglerna också? Diskussionen var ju ändå het i våras.

– Det vi såg förra gången med varsel innan förhandlingarna ens hade startat, visar tydligt att förbunden som vill ligga lönemässigt högre är beredda att tillgripa konfliktmedel på ett oansvarigt sätt, dessutom under en retorik av jämställdhet och kvinnosatsningar. Det återstår att se även denna gång om 6F accepterar märket.  Jag tror inte vi får se förändringar av konfliktreglerna nu, men kanske på sikt.

Märker du någon skillnad hos politiker i den frågan?

– Ja, det är stor skillnad. Frågan är uppe på den politiska agendan på ett annat sätt och flera partier driver frågan aktivt. Fler och fler inser att vi inte har ett fungerande regelverk med proportionalitet och samhällsfarliga konflikter. Allt fler blickar mot andra länder proportionalitetsprincip, som Danmark och Tyskland. Om organisationsgraden fortsätter falla och parterna inte tar sitt ansvar kring integrationen, kommer politiker tvingas att lagstifta i frågan.

Så förändringarna kommer ske under galgen?

– Jag tror inte att vi är där än. För tillfället lär man befästa ett undermåligt status quo. Det är anmärkningsvärt att de fackliga förbunden väljer att höja lägstalönerna, när vi borde göra tvärtom. När det gäller integrationen handlar vägen framåt om sänkta ingångslönerna och satsningar på utbildning. Om det inte sker är jag övertygad om att politikerna kommer bli tvungna att lägga sig i. För vanliga löntagare behövs ökad lönespridning och möjlighet till lönekarriär.

Men när bilden av en högkonjunktur förmedlas från flera håll, kan facken egentligen agera på något annat sätt?

– Ja, det är klart att de kan agera annorlunda. De kan premiera löne- och karriärutveckling för sina medlemmar, med fortsatt kostnadskontroll. Men för att hålla ihop kartellen så väljer man att ytterligare höja ingångslönerna istället.

– Även arbetsgivarsidan bär ett stort ansvar. Arbetsgivarna bär upp svenska modellen genom att se till att täckningsgraden så hög som den är. Arbetsgivarnas anställda täcker 85 procent av den privata arbetsmarknaden, det är viktigt för båda parter att inse detta, säger Nils Karlson.

Jakob Stenberg

Publicerad av Jakob Stenberg den 2016-11-25 - 10:21 #ARBETSMARKNAD #AVTALSRöRELSE

Veckans mest lästa / delade

En avtalsrörelse

– så går den till