Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Forskare: Redan hot om konflikt drabbar företagen

Forskare: Redan hot om konflikt drabbar företagen

Publicerat av Daniel Mellwing

Företag drabbas av stora kostnader långt innan en konflikt bryter ut, enligt en studie av forskningsinstitutet Ratio. Dessutom är företagens kostnader fortfarande stora flera månader efter en avslutad konflikt. ”Redan hot om konflikt är förknippat med stora kostnader”, säger Ratios vd Nils Karlson. Han menar också att Medlingsinstitutets mått är missvisande.

Trots högt tonläge och många varsel har ännu inga konflikter brutit ut i årets avtalsrörelse. Enligt Medlingsinstitutets sätt att mäta har det varit en lugn avtalsrörelse med få förlorade arbetsdagar. Men Nils Karlson, vd på forskningsinstitutet Ratio, menar att måttet ”förlorade arbetsdagar” inte alls fångar de faktiska kostnaderna och konsekvenserna av en arbetsmarknadskonflikt.

– Medlingsinstitutets mått är otillräckligt och delvis missvisande. Faktum är att det redan vid hot om konflikt uppstår stora kostnader för företagen, säger han.

Ratio har, med utgångspunkt i tidigare internationell forskning, försökt att hitta ett mått som bättre speglar företagens totala kostnader av en konflikt. I en ny rapport har de detaljstuderat byggkonflikten 2016 och bland annat genomfört en större enkätundersökning med alla drabbade verksamheter. Företagen fick svara på frågor om hur de uppfattade kostnaderna före, under och efter byggkonflikten. Studien är den första i sitt slag i Sverige, berättar Nils Karlson.

– Resultaten är intressanta. Först och främst hittade vi inget starkt samband mellan förlorade arbetsdagar och konfliktkostnader. Det finns alltså inget samband mellan de företag som har haft många förlorade arbetsdagar och de som har haft höga konfliktkostnader, säger han.

Betydande kostnader före och efter en konflikt

Även om byggkonflikten endast varade i fyra arbetsdagar så var kostnaderna för företagen omfattande, visar studien. Det beror framför allt på stora kostnader före och efter konflikten, påpekar Nils Karlson. 60 procent av de tillfrågade uppgav en dryg månad efter konfliktens avslutning att konflikten innebar betydande eller mycket betydande kostnader.

– Vi upptäckte att företagen drabbas av stora kostnader långt före att konflikten bryter ut, eller ens att varsel läggs. Redan hot om konflikt är förknippat med stora kostnader. Dessutom uppgav relativt många att kostnaderna fortfarande var stora fem månader efter att konflikten var avslutad, säger han.

Under en konflikt drabbas företagen av direkta kostnader, till exempel att produktionen måste ställas in. Men redan när det skramlas med konfliktvapnet kan företagen drabbas av flera indirekta kostnader, förklarar Nils Karlson. Inte minst kan det uppstå så kallade relationella kostnader.

– Det kan uppstå problem internt med anställda, det kan bli tjafs med facket, och kunder och leverantörer blir naturligtvis oroliga. Man måste lägga en massa resurser på det här, vilket ofta skadar relationerna. Det är ofta här de stora problemen uppstår, säger han.

Stora spridningseffekter

Inte sällan drabbas samma företag gång på gång när facket varslar om stridsåtgärder, vilket Arbetsmarknadsnytt tidigare har skrivit om. I byggbranschen plockas ofta kranföretag ut.

– De försöker ju plocka ut företag som får stora spridningseffekter helt enkelt. Ett kranföretag utgör en nod i byggkedjan, det går inte att få något att hända på en arbetsplats om du inte kan flytta runt grejorna. Så det är ju djupt problematisk, säger Nils Karlson och påpekar att Byggnads inte har velat ställa upp i Ratios undersökning.

Han fortsätter.

– Det blir förseningar av olika slag och relationsproblem mellan leverantörer och kunder. Mycket av de här relationella kostnaderna som faktiskt finns kvar flera månader senare beror ju på den här sammankopplade byggprocessen, säger han.

Det här utmärker inte bara byggbranschen, utan i princip alla branscher, betonar Nils Karlson.

– Det är mycket ”just in time” och man har inga lager längre. Allt är sammankopplat, inte bara i Sverige utan även i globala värdekedjor. Så redan vid hot om konflikt, och vid uppkomna konflikter, så blir kostnaderna stora för företagen. Det här gör att företagen in i det längsta försöker att undvika konflikter, säger han.

Dåligt för båda parter

I en bransch med mycket varsel och hot om konflikter så blir relationerna problematiska mellan parterna, menar Nils Karlson. Risken är att det går ut över avtalen.

– Konsekvenserna kan bli att man konserverar ett undermåligt ”status quo”, som egentligen är dåligt för bägge parter, säger han.

När det gäller årets avtalsrörelse har det varslats rätt så intensivt, trots att avtalen till slut har hamnat inom märket. Inte minst Fastighets, Seko, HRF och Målareförbundet har hotat om konflikt. Även inom Industriavtalet hotades det med varsel, påpekar Nils Karlson.

– Under ytan har det funnits ett latent konflikthot, som inte har manifesterats i faktiska konflikter. Men även hotet om konflikt får konsekvenser. Oavsett vem som hotar med konflikt så blir konsekvenserna väldigt stora för företagen, vilket återigen aktualiserar en diskussion om konfliktreglerna. Och hamnkonflikten är ju ett eget kapitel, säger han.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-06-27 - 14:48 #AVTAL17 #AVTALSRöRELSE #KONFLIKT

Tungviktarna

på arbetsmarknaden