Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Forskare: ”Kompetensbristen det absolut största tillväxthindret”

Forskare: ”Kompetensbristen det absolut största tillväxthindret”

Publicerat av Daniel Mellwing

Kompetensbristen är på allas läppar och behoven är skriande i nästan samtliga branscher i Sverige. Under ett seminarium arrangerat av SPN var det tydligt hur omfattande problemet är. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön”, sa Nils Karlson, vd på forskningsinstitutet Ratio.

De senaste 20 åren har regeringen och andra gjort massiva satsningar på utbildningar, kompetensutveckling, Arbetsförmedlingen och så vidare. Trots det finns det fortfarande allvarliga problem på arbetsmarknaden. Det menar Nils Karlson, vd för forskningsinstitutet Ratio.

– Kompetensbristen är det absolut största tillväxthindret. Problemet är Sveriges viktigaste framtidsfråga, för det leder till utanförskap och slår mot individer, företag och samhälle, sa han under ett seminarium som Sällskapet Politik och Näringsliv, SPN, arrangerade.

Ratio har i ett större projekt, som omfattar närmare 50 studier, analyserat vad kompetensbristen beror på och vad som krävs för att komma till bukt med den. Matchningen mellan arbetssökande och de arbeten som finns fungerar inte, och utvecklingen går åt fel håll, betonade Nils Karlson.

”Som att slänga pengarna i sjön”

Ratios slutsats är att det handlar om ett kompetenspussel, där samtliga bitar måste vara på plats för att helheten ska fungera.

– Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas kan vara som att slänga pengarna i sjön, sa han.

Personer hamnar utanför, andelen överutbildade ökar, Arbetsförmedlingen får kritik och många som är anställda får inte utväxling på sin utbildning. Och globaliseringen och digitaliseringen ställer helt nya krav, enligt Nils Karlsson.

– Inte minst behöver arbetsgivarnas medverkan öka så att utbildningarna blir mer relevanta, sa han.

”Det behövs mer praktik”

Johanna Grönbäck, projektledare för Ratios forskningsprogram Kompetens för tillväxt, höll med.

– Vi behöver fokusera på det praktiska, så att kunskaperna blir tillämpbara i arbetslivet. Det behövs mer praktik, inte bara i grundskolan utan även på högre nivåer, sa hon.

Utbildningsbasen måste vara solid, menade Johanna Grönbäck. Bland de som inte har fullföljt gymnasiet är det bara 33 procent som kommer in på arbetsmarknaden, berättade hon. Dessutom gav hon en känga till yrkesutbildningssystemet, även om hon välkomnade att regeringen ganska nyligen har satsat stora summor på att utveckla yrkesutbildningarna.

– Det är ett irrvägssystem som är svåröverskådligt. Det är svårt att veta vilka vägar som leder vart, sa hon.

På flera plan funkar den svenska arbetsmarknaden ändå bra, enligt Patrick Joyce, arbetsmarknadsexpert på Ratio. Inte minst är arbetskraftsdeltagandet högt och antalet konflikter förhållandevis få. Men det finns saker som inte är lika bra, menade han.

– Vi har exempelvis ett starkt anställningsskydd som gör att människor stannar längre på arbetsplatsen än vad som är bra, trots att de kanske inte trivs, sa han.

Ett av tio jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen

Dessutom lyckas Arbetsförmedlingen inte särskilt bra med matchningsuppdraget, vilket Arbetsmarknadsnytt skrev om häromdagen. Bara ett av tio jobb förmedlas via Arbetsförmedlingen, påpekade Patrick Joyce.

Invandringen bör dock ses som en möjlighet, ansåg han. Den har föryngrat arbetskraften.

– Men det oroar att vi har så få jobb som inte kräver gymnasiekompetens, sa han men hoppades en del på parternas etableringsanställningar.

Mia Bernhardsen, expert på kompetensförsörjningsfrågor på Svenskt Näringsliv, konstaterade att det behövs lösningar både på kort och lång sikt. Ett livslångt lärande, vuxenutbildningar och möjlighet till yrkesväxling blir viktigare, och i takt med det blir kompetenspusslet allt mer komplext, förklarade hon.

– Pusslet skiftar från dag till dag, det är ett rörligt motiv. Misslyckas vi kommer omvärlden ikapp, sa hon.

Tvingas hitta kompetens utomlands

Jonas Lundmark, personalchef på Kronans Apotek, bekräftade bilden av en omfattande kompetensbrist. Företaget letar med ljus och lykta efter farmaceuter men har stora problem att hitta dem på hemmaplan. Istället har de tvingats vända sig till Syd- och Östeuropa för att rekrytera.

– Det är kostsamt, men värt det. Det finns inga alternativ, sa han men påpekade samtidigt att byråkrati och långa handläggningstider ställer till problem.

Även Jonas Olsson, vd på IT- och teknologiföretaget 3GNS AB, berättade hur de måste vara kreativa när de letar efter kompetens.

– Vi har tvingats etablera ett dotterbolag i Östeuropa och hittar många den vägen. Men kompetensutvisningarna är ju ett problem, vi har ett fall just nu där vi missade att betala ett försäkringspaket till en anställd, vi upptäckte problemet efter 15 dagar. Sedan dess har vi försökt att rätta till problemet, men får inte. Det är nu fyra år sedan, sa han.

”Får mest vara med på arbetsmarknadsdagar”

Företaget försöker även att ha samarbeten med gymnasieskolor.

– Men skolan vet inte vad vi håller på med. Utbildade IT-tekniker har ibland aldrig sett en router, sa han.

– Vi är beredda att komma in skolan och hålla lektioner, vi skulle kunna hålla 100 timmar. Men vi kommer inte in, utan får mest vara med på arbetsmarknadsdagar och liknande, avslutade Jonas Olsson.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-11-23 - 14:13 #ARBETSLöSHET #INTEGRATION #KONKURRENSKRAFT KOMPETENSFöRSöRJNING

Myter på

arbetsmarknaden